Aftonbladet – 14 augusti 1845, sida 1

dagar inlemnat sina försvarsskrifter, och ni får väl sålunda snart läsa dem i tidningarne. Herr Helveg har bland annat baserat sitt svaromål på ett föregående tal öfver saåmma ämne, som hans, med hvilket en i Köpenhamn vistande svensk i vintras vid den stora studentfesten på Skydebanen beledsagade skålen för Helsingfors universitet, och i hvilket tals af högsta myndigheterna tillåtna passerånde i tryck, ehuru det enligt herr Helvegs åsigt innehöll vida betänkligare och slipprigare uttryck, än hans tal, den anklagade vill finna ett prejudikat, redan detta tillräckligt talande för att verka hans frifinnande. Att man också verkligen vill låta herr Helveg slippa med skrämskottet, vinner bekräftelse af några yttranden, som lära undfallit personer bland de store; det är kändt att denne unge, talangfulle prest i sjelfva verket alldeles icke står illa hos höge vederbörande, och någon skall beklagat hans inblandande i denna affär Med ett uttryck, ungefär liknande Julius Cexsars bekanta: Afven du, Min son Brutus!) Om det derjemte får antagas att vederbörande, såsom man alltfrån början gissat, företagit denna procedur mot den oskyldiga Helsingfors-skålen en smula nödtvunget. på stränga föreställningar af en stor makt, så är det ju ganska naturligt att man åtminstone icke går längre i denna förföljelse, än hvad man proc forma är rentaf nödsakad till. Deremot har ännu ingenting försports, söm skulle göra det troligt att äfven processen mot de begge andra komme att helt och hållet förfalla till en bagatell; särdeJes är det tydligt att man, i fall det står till på något möjligt vis, vill åt Lehman, och det är väl icke otänkbart, att han verkligen mister sin tjenst