Aftonbladet – 2 augusti 1845, sida 3

prosten hade aldri åkt på annat än skjusskärra, ända tills han gifte sejl Föga bekymrad om hon var afhörd eller icke, fortsatte gumman så sitt pladder under tillredningen af aftonmåltiden. — Länge vakade Hilma om aftonen, hoppades förgäfves att få höra Theodor återkomma; och då sömnen slutligen infann sig, kom hennes dystra tankar på drömmens vingar..åter att störa den. Hon tyckte att hon och Theodor vandrade på hvar sin sida af en forsande ströms Hon påskyndade sina steg, för att hinna en bro och komma öfver till honom. Ibland blef strömmen smalare; : hon utsträckte då sin hand för. att fatta hans, och. så hoppa öfver — men då uppreste sig: vågorna :emellan dem, antog form af en hvit menskogestalt, hvars ansigte vändes. åt honom, att hon ej kunde se det,-och bortskymde honom alldeles för hennes blickar. Föga hvilad och lika tungsint uppsteg hon i dagningen. Straxt derpå bar man till henne ett bref. Det var från Theodor. Han beklagade sig öfver att så kort hafva fått vara hos sin älskade, dit ran denna gång ej mer fick återvända; ty grefven, hvars dotter ban funnit mycket sjuk, måste nödvändigt fortsätta resan; och då hon blifvit något styrkt och Theodor ej ansåg det omöjligt för henne att föras sakta vidare, hade de oroliga föräldrarne besvurit honom att följa dem, ehvad ön han ock fordrade derför. — Således, fortor hans bref, ,åtgår till denna. resa de få dagar ag egde att vara hos eder! Men, min Hilma, om du sett dessa föräldrars sorg, skulle du sjelf edt mig resa och glädjas med mig, om jag i ågon mån lyckas lindra den.p