Aftonbladet – 30 juli 1845, sida 2

gor kunna belt och hållet lemnas å sido, ty de finnes ett annat, enklare skäl, till anmärkningens besvarande, nemligen att br v. Troil befann sig i alldeles samma kathegori innan han avancerade tull chef för korpsen i Westerbotten, nemliger alt äfven då invehafva en syssla på stat såsom officer vid samma korps, jemte chbefskapet för fångstyrelsen. Emedlertid rosade den Konstitutionelle då denna utnämn ng i ganska Jlifliga fär. gor. Huru kommer det då till, att han nu tadlar detsamma, som han för några veckor sedar berömde? Månne icke deraf, att br v. Troil hörde till den liberala oppositionen på riksdagarna mot det gamla systemet, och att den Konstitutionelle, äfven i andra punkter, tillräckligt nog visat det understuckna spel han nu som förr med ålla sina radikala fraser drifver emot de liberala idferna? Bevis härpå ligga förhanden i hvarje nummer; uti berömmet för den fordna konseljens ledamöter ej mindre än uti de smutsiga uifallen mot borgareståndet vid sista riksdag; un smekningarna för Strindlu: dska fraktionen bland bönderne likasom i det bittra hatet emot den redlige Hans Jansson, m. m. Vi böre bemärka, att vi ingalunda anföre. detta såsom något försvar för sjelfva grundsatsen att en man skall få bekläda flere af statens embeten på en gång; utan endast för att erinra derom, att i fall det erkännes icke vara lätt att genast ersätta hr v. Troil såsom chef för fångstyrelsen, så måste det obeskrifliga nitet och brådskan för blotta grundsatsens skull just nu, hafva någon annan bevekelsegrund än den syrlisa. För dem som känna interiören af de ledtrådar som sammanbinda de yttersta fraktionerna, är denna bevekelsegrund också ingen hemlighet, men det är öfverflödigt alt uppebålla sig dervid, ty sjelfva saken Lar egentligen ingenting dermed att skaffa.