Aftonbladet – 30 juli 1845, sida 2

eller onda, efter som lyckan är för eller emot stöder sig den ryska diplomatien på en sådan ide, så är allt förklaradt. Hvilket allt? frågade ministern och hans öga flammade till. vAtt er kejsare kunnat uppoffra sitt ord, för att få tillfredsställa sin äregirighet. Men jag förmodar, att hans minister i Stockholm kan lemna mig lugnande upplysningar öfver det nyssnämnda steget mot Sverige; och det är om dessa förklaringar som jag vågar anhålla, naturligtvis på min konungs befal!ning, sade friherre Boye med mycken bestämdhet. Herr Alopxus bet sig i läppen och fäste er genomträngande blick på sin sjelfbjudne gäst. Efter en kort paus svarade han långsamt: och om jag ej fullgör dessa önskningar, om jag ej fäster det ringaste afseende vid dem, om jag. uppriktigt taladt, ej kan besvara er fråga, hvad blir då följden? Jo, troligen densamma, som om jag t. ex. skulle ställa denna fråga till er: hvartöre konungen, er herre, emottager engelskt guld för att motverka Rysslands handelsintressen och mot äldre conventioner emellan de nordiska mukterna, att Östersjön med samläld styrka borde fredas, öppnar sina hamnar för Rysslands fiende och, så till sägandes, uppoffrar en öfverenskommelse, mindre för att tillfredsställa sin äregirig het, som ej mera silt -— hat?, Häruti ligger ett misstagp, återtog baron Boy och fortsatte: konungen af Sverige har visserli gen tillåtit engelska handelsskepp att ega en fri: stad uti sina östersjöhamnar; men d: nna godhe utsträcker sig ej till engelska krigsflottan; hvilke förhållande herr Alopaus åtminstone borde känn: af den note, som af svenska ambassadören fri herre Stedingk redan i januari deita år blilvi öfverlemnad till grefve Romanzoff; och dessutom om e:t sådant undantag för krigsflottan ej eg rum, bör Ryssland ej glömma: att den beväp: nade neutraliteten al år 1780, som afcåg Öster sjöns tillstutande, grundadt på de då utfärdade samråd och sjörustningar emellan de nordisk: bofven, icke kunde gälla längre, än norden förenades af samma intressen och en sådan föreving respekterades å ömse sidor,.