Aftonbladet – 25 juli 1845, sida 3

serterade till Araberne. Anstiftaren af denna ohyggliga gerning var Aguilera. Han emottogs med nöje af Araberne, och instacks i bataljonen Sidi-Embarek, vid-hvilken han kort derpå utnämndes till sergeant, och avancerade sedermera till kapten samt erhöll två dekorationer; den första befordran erhöll han, för det han buggit hufvudet af en fransk officer, som den 46 Möj 1840 blifvit sårad i slaget vid Teniah, och den sednare för sitt uppförande under en drabbning, i hvilken general Changarnier kommenderade franska hären. — I Oktober månad 1843, då han märkte Emirens ställning vara förtviflad, begaf hen sig till Mascara, der han uppgaf sig heta Gomez, vore Spanior till födseln. hade tjent under Emiren och af honom blifvit skickad till Marocko. Han lemnade några bestämda underrättelser rörande Abd-elKaders ställning, och för att fästa honom vid Fransmännens sak, utnämndes han till underofficer vid det inhemska kavalleriet i Oran, under namn af Mustapha-Ben-Abdallah. Kort derpå igenkändes han af två Speniorer, som blifvit tagna till fånga i slaget vid Sidi-Embareck den 44 November 4843, och hvilka uppgåfvo honom såsom anstiftaren af Kouba-myteriet år 1840, hvarpå han dömdes till döden af en krigsrätt, som hölls i Oran den 24 sistlidne Mars. Lördagen den 8 Juni, erhöll Aguilera underrättelse, att konungen hade stadfästat hans dödsdom, hvilket budskap han afhörde utan rörelse, och kort derefter hörde man honom sjunga i sitt fängelse. Hen åt sin middag med god aptit och rökade en cigarr. Han samtalade med fångvaktaren tills efter midnatten, och yttrade då: jag är ej så brottslig, som man påstår, ty af de 30 mord, hvarför jag är anklagad, har jag endast begått 26. Jag var blodtörstig, ända ifrån min barndom. Vid sju och ett halft ärs ålder stack jag ibjel ett barn. Derefter mördade jag en hafvande qvinna, och i en sednare period en spansk officer, hvarföre jag nödgades fly från Spanien. Jag fann en tillflykt i Frankrike, der jag begick tvenne ogerningar, innan jag tog tjenst i främlings-!egionen, Af alla brott, ångrar jag mest följande: är 4844 tog jag, i spetsen för mitt kompani, en kommissarie till fånga, som eskorterades at en underoflicer, en korporal och sju man; till alla dessas död var jag orsaken; denna gerning hvilar tungt på mitt samvete; jag ser den ständigt i mina drömmar, och jag skall se dem i de soldater, som bli kommenderade att arkebusera mig: finge jag behålla lifvet och min frihet äter, skulle jag aldrig mörda hädanefter. — Påföljande dagen erhöll Aguilera religionens tröst. Sedermera berättade han fångvaktaren, att hans rätta namn vore Juan Gonzales, och att han var son till en öfverste, som jemte Torrijos och några andra blef skjuten vid Malaga. — Då han omkring klockan half 11 erinrade sig att han ej hade läng tid qvar, började hans mod att svika honom. Förrän han lemnade fängelset, bad han om några droppar bränvin; och det var med stor möda, som han vandrade till exekutionsplatsen. Under vägen förtärde han bränvin trenne gånger, och blek och darrande uppträdde han framför piketen, som blifvit beordrad atwt skjuta honom. En ofantlig menniskomassa hade infunnit sig, för att öfvervara exekutionen, och sedan domen var uppläst, föll han, genomborrad af 42 kulor. SNART KININ SAS BINDA EGET PGA VANAN ERSVEENE LATTE