Aftonbladet – 24 juli 1845, sida 1

feld; samtalet var kort och hvad. dervid aftalades, har förblifvit en hemlighet. De åtskiljdes, sedar han inhämtat nogaste kännedom om lokalen: sömnlös förflöt natten; hån utkastade mordplaner till dess minstå detaljer och bestämde utförandet till Lördagsaftonen, då han visste att det olyckliga offret var ensamt med den gamla Margareta Ännu en gång syntes den goda engeln icke vilja öfvergifva honom, utan sökte vid afgrundens rand tillbakahålla honom, genom bankieren Reichhell: bjudning till sitt Lördagssällskap; men den olycklige förstod ej försynens vink. Han beslöt bog mordet en timma tidigare och mottog bjudningen, i hopp, att genom bevistande af sällskaj sjelfva mordaftonen, misstankar desto snararc skulle från honom afledas. Fredagen tillbragte han i sitt rum i ett tillstånd af domning, hvilket han underhöll och ökade genom ymnigt vindrickande, och först då det började skymma gick han ut, för att i en aflägsen del af staden köpa bränvin och så mycket opium, som var mnödigt, för tillblandning af en stark sömndryck. Han ämnade, maskerad till en droge-försäljare, (hvilka på den tiden kringvandrade) infinna sig hos den samla Margareta, som han visste icke föraktade spirituosa, och på sfadant sätt befria sig ifrån detta, hans olyckliga offers enda svaga skydd. Skymningen hade knappt inträdt Lördagsaftoren, förr än Vaubert, väl förklädd, med en boueljkorg under armen, smög sig intill Erxfeldska auset, just då den älskade, i lysande balkostym or derifrån. Ljusen släcktes, ifrån sjukrummet kimrade endast ett svagt sken och kort derefter com Margareta utför trappan. Vaubert mötte renne och han hade ej svårt för ätt förmå den samla att dricka. Han såg henne tömma en af ronom medhafd bägare, hvilket icke kunde förela sin verkan, skyndade derefter tillbaka till värdshuset, tömde i hast en bägare romm och tervände till missgerningens skådeplats. Osedå sick mördaren uppför trappan, genom det öppna