Aftonbladet – 23 juli 1845, sida 3

allmänt anseende i landet, Säasom ett ezgendomligt läkemedel hos japanesarne anförde herr von Seibold punkturen, hvilken användes nästan vid hvarje förekommande sjukdom och. består i en lindrig prickning i huden med en nål, hvarigenom hela organismens verksamhet skall retas. — NYTT SPECIES AF ETT ANTIDELUVIANSKT JÄTTEDJUR. En amerikansk tidning, Mobile Daily Advertiser, af d. 23 Mars detta år, berättar om ett nytt fynd af fossila lemningar efter ett af djurverldens vidunder, som en genom sina geologiska forskningar ryktbar samlare, doktor Albert C. Koch, gjort uti den på fossila djurskeletter mycket rika staten Alabama, i närheten af Mobile. Skelettet, hvilket fanns i en gulaktig kalkformation, ställer i skuggan både den ryktbare kolossale engelske Iguanodon och det ännd större Missurium. Om detta monster, hvilket doktor Kock gifvit namn af Zeulodsn Sillimanni, till ära ät professsor Silliman vid Yale College, yttrar ban sig ungefär på följande sätt: Det har lyckats mig att bringa i dagen ett nästan fullständigt skelett af en fruktansvärd reptil, mycket kolossal, och som i anseende till dess storlek med rätta kan kallas konungarnes konung bland reptilerne. Dess längd går till 104 fot. De solida delarne af ryggknotorna äro 44 till 48 tum långa och 8 till 42 tum i diameter och väga hvardera 75 GT. Dess mycket utsträckta kindkäkar äro beväpnade med icke mindre än 40 skärtänder, 4 hundtänder och 8 oxeltänder. Dessa passa alla mot hvarandra då käkarne hoptryckas, och det är ögonskenligt att djuret varit köttätande. Ögonen hafva synbarligen varit stora och så framstående ur pannan, att djuret beständigt och skarpt kunnat lura på sitt rof. Kroppen har varit försedd med ett slags lemmar liknande fenor, hvilka i förhållande voro ytterst små, men utan tvifvel bestämda till att fortskaffa detta enorma djur genom de stora floderna eller hafvet, som det bebodde elier besökte. Hvar och en af dessa fenor bestå af 21 ben, hvilka tillsammans bilda 7 fritt artikulerande leder. Refbenen voro af en egen form och mycket talrika; den undra delen af dem var tre gånger så stark som den öfra.n — PRYGEL-CONTO I ENGELSKA ARMEEN. Under loppet af år 4843 pryglades 2170 man i Engelska armeen, och fingo inalles 93.983 rapp. Största portionen prygel var 60 och minsta 3 rapp. Finnes väl något civiliseradt land i Europa, der krigsmakten får så mycket stryk, som i England? — LANDTEKONOMISK UPPTÄCKT. I Kieler Correspondenten af d. 9 dennes läses följande: Det torde ej vara ur vägen att här omnämna en upptäckt i jordbruket, som på sednare tider väckt alla våra bildade landthushållares uppmärksamhet. Godsegaren W. Hirschfeld på Gross Nordseo, har i sitt arbete: Die Ernährung und das Wachsthum der Pflanzen; Kiel 1844, uppställt den teorien, att salpeiern tjenar till att bilda de animaliskt-vegetabila beståndsdelarne i säden (fröhvitan och vextlimmet) och att sädesvexternas trefnad hufvudsakligen beror på närvaron deraf, hvarföre man vid behandlingen af gödningsämne för åkrarne måste fästa särdeles afseende på frambringandet af salpeter. För att styrka sin sats, har herr H. redan anställt många jemförelseförsök med salpeter och andra gödningssalter, och i synnerhet i år utfört större praktiska rön med de fyra hufvudsakliga sädesslagen på öppen jord. hvarvid han bäde användt salpetersyradt natron och salpetersyradt kali. För någon tid sedin förevisade herr H. sina odlingar på ,Gross Nordsece,, hvilkas gynnande resultater fullkomligt stadfästade hans teori och i hög grad öfverraskade de närvarande. Denna upptäckt, som är baserad på långvariga rön och beräkningar, lofvar att bli af stor betydenhet för landthushållningen. Den skall lemna ett säkert rättesnöre för det praktiska åkerbruket, emedan landtmannen i sina disponibla krafter besitter medlen att sjelf frambringa detta gödningsämne. Men vid betraktandet af herr H:s lyckade försök uppstår likväl den frågan, om salpeterns pris tillåter dess användande till gödning i stort. Vi tro att denna fråga kan besvaras med ja. Natron-salpetern från Chili elter Söderhafj vet, som herr H. i synnerhet har begagnat, kostar :! ungefärligen lika mycket som Guano, nemligen 8 å 10 mark Hamb.banko för 400 skålpund; men den besitter en långt större gödningskraft än den sednare. Om nu det omtalta saltet, hvaraf det finnes en otrolig mängd i Chili, fördes till Europa skeppslastvis, så kunde man lätt göra en beräkning som skulle visa, att det omedelbara bruket deraf såsom gödningsämne också skulle vara fördelaktigt för vårt land. — ÖVANLIG AVERKAN ÅF ETT ÅSKSLAG. Den 8 dennes kl. 6 på morgonen uppväcktes det då ännu sofvande Paris af en förfärlig knall. Åskan slog ned på rue de Commerce på föga afstånd från barrieren ie la Motte-Piquet, och fyrahundra steg från åsklelaren vid Ecole de militaire. Det elektriska fluidum räffade först skorstenen på ett hus och sönderslog den; lerefter nedsköt åskan mellan tvenne gaflar, följde ernkramporna, genombröt en mur af 50 centimeters jocklek och kom in i en vinhandlares sängkammare, ryckte bort en gardinstång, smälte ringarna, sönderlog en skrifbyrå, ett ämbar af zink, som stod bredvid en säng, i hvilken tvenne barn sofvo, utan att Jeraf blifva uppväckta. Derefter sönderbröt äskan tre stycken en jernstång för fönstret, gick ut unler fönsterramen och förstörde en regnshärm af zink; lerifrån gick den in uti bottenvåningen af samma 1us, sönderslog der 28 rutor, inträngde i en matsal, vasserade mellan fyra personer som befunno sig dernne, sönderslog en ruta och träffade takrännan, den won följde uppåt till taket, som var täckt med zink, vilket bortslets. Åskan tog derpå vägen över gaan, smälte opp 417 francs i silfverpjeser och soustycken, hvilka lågo i kjortelsäcken hos en mjölklandlerska, som stod vid hörnet af ett hus, gick selan in i detta hus på en krog, genom köket och -— ÖA FR a —KR natrummet, der hon slog sönder 8 rutor. Detta var: iennes sista bedrift. Alla jernoch metallsaker, som skan träffat, voro starkt magnetiserade. Mjölkhanderskan var under tjugufyra timmar paralyserad i hela roppen. Hennes penningar kringspriddes, sedan de mält i form af korn, på marken. En slagtare fick Ut parti köt alldeles förskämdt. — NraA BÖN I VATTENLÄKAREKONSTEN. Breslauer eitung berättar, att Priessnitz, som allt mer och cr vinner i erfarenhet af sin konst, nu börjat frånFo an en oo Lanna nada häftiga avaftftas. ah