Aftonbladet – 17 juli 1845, sida 1

den outsägligt älskade, och genom begge dera musikfärdighet hoppades ban att de skulie fram lefva ett oberoende och lycksaligt lif. Först efter det allt var öfverenskommet, åt skildes de unga förvillade, och må man ick strängt bedöma den arma flickan, att hon så lät öfverlät sig åt den djerfve, berusade älskaren Hon hade nyss fyllt femton år, hade i Tortoni känslor funnit gensvar på hvad bennes hjerta anat och hennes fantasi hade äfven blifvit närd af min dre tjenlig lektyr. Moderskärlekens vårsol had icke utvecklat den späda knoppen — och de unga, lyckliga, som träder in i lefnaden under er ädel och from moders skyddande tillsyn, kan ick inse förhållandet med den arma Thekla, hvilken uppfostrad af känslolösa, egensinniga guvernanter nu först fann sig uteslutande älskad. Tortoni tillbragte dagen, som skiljde honon från sällheten, med nödiga förberedelser. Då Vau bert ännu icke återkommit, skref han till honon ett långt afskedsbref, deruti han meddelade ho nom sitt försvinnande, och bad om förnyelse oci oförändradt fortfarande af hans vänskap. Elfte att hafva fullgjort denna pligt, begaf sig Torton klockan elfva roende öfver Moldau, emottog der älskade, förde hemne i båten, och midnatten såg de lycklige i vagnen hastigt bortskynda, Men ehuru hemligt de älskande trodde sig vara undsluppne, hade likväl deras flykt blifvit bemärkt. Endast genom en trädgård skiljd frår Radlitzska egendomen låg ett litet hus, tillhörig! en äldre, ogift man, om hvilken icke annat äl att säga, än att han var rik, hade många egen beter och en svår hosta, hvilken sällan Jät honom sofva om nätterna. Den gamle mannen war er