Aftonbladet – 16 juli 1845, sida 1

FÖRORDNINGAR OCH KUNGÖRELSER ANGÅENDE DE AF KONUNGEN OCH RIKETS STÄNDER UNDER RIXSDAGEN 4245 BESLUTADE FÖRÄNDRINGAR I ALLMÄNNA LAGEN. (Forts. fr. gårdagsbl.) K. M:s nåd. Förordn., angående firändring i vissa delar af lagens stadganden om giftorätt och arfsrät. Vi OSCAR, äc. göre veterligt: att Vi, uppå Rikets Ständers underdåniga förslag, funnit godt att, med upphäfvande af Giftermåls-Balkens 40 kapitels 3. 4, 5 och 6 C8, besluta, det följande lagens rum erhålla den förändrade lydelse, som här nedan upptages. Giftermåls-Batken. 9 Kapitlet 3 S. Morgongäfva skall tagss af mannens enskilta lott i boet. Itar hustru, som mannen öfverlefver, barn efter honom, eller dör hustrun förr än mannen, då äge morgongåfva ej rum. 40 Kapitlet 2 S. Man och hustru hafva giftorätt till hälften hvardera i all den lösa egendom, samt den fasta egendom i stad, eller ä stadens mark, som de äga eller äga få, så ock den fasta egendom på landet, hvilken de i hjonalag afla tillsammans. Iden fasta egendom på landet, som man eller hustru före eller under äktenskapet ärft, eller förut förvärft, äger ej andra makan giftorätt; dock vare all ärlig ränta och afrad deraf under lösören räknad. Varder under äktenskspet egendom, genom gäfva eller testamente, till ena makan gifven, med vilkor, att den honom eller henne enskilt tilihöra skall; i den cgendom njute den andra makan cj eller giftorätt). 11 Kap. 2 g. Hafver man eller hustru gjort gäld före äktenskapet; gälde hvar sin af det, han eller hon förut ägde. Ej skall i thy mål mannens egendom häfta för hustruns gåld, och ej hennes egendom för mannens gäld. Räcker ej hvarderas gods till; gånge då dess giftorätt i boet till gäldens betalning. Ej må, för den enas gäld, räntan och inkomsten af den andras odaljord i betalning sökes, vidare, än att sammå ränta och inkomst i boet influtit, elier inflyta bort, den tid gäldenärens egendom afträdes, och det en gång för alla, och ej flere, ti!l så stor del, som gäldenären, efter dess giftorätt, dori äger. 7 S. Hafver man sålt sin hustrus, celler hustru sin mans odaljord, till sin enskilta nytto: gifve så mycket igen af odaljord sin. Är den jord till beg3es deras nytto såld; fylle då hvar af sin jord, till hälften hvardera. Är ej jord till; fylle då af lösören. Arfda-Balken. 9 Kap. 4 . Dör fader eller moler; ärfve då son halft och halft dotter. 3 Kap. 4 S. Ar ej bröstarfvinge till efter den döla, och lefva dess föräldrar; då tagen de arfvet, 2 8. Är en af föräldrarne död, och äro syskon till, ett eller flere, efter den, som ärfyas skall; ärfven då de med den af föräldrarne, som lefver, och tagen den del, som den döda fadren eller modren irfva skolat, om han celler hon lefvat. Är något af syskonen dödt, då skola dess afkomlingar i dess ställe ock rätt träda. Finnas ej syskon, eller afkomlingar ) Till förekommande af missförstånd och olika tilllämpning af den nya lagen, föreslog Rikets Ständers Lagutskott, genom betänkande af den 22 Maj 1845, det stadgande, att mod giftorätten uti sådana äktensksp, som äro ingångna förr än den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beslutade förä dring af lagen rörande arfsoch giftorätt bi; it till efterlefnad kungjord, skall förhållas efter hvad förut stadgadt var,. Detta förslag godkändes af 3:ne Riksstånd, och blef således Rikets Ständers beslut, men hann ej expedieras i anseende till riksdagens upplösning den 24 Maj.