Aftonbladet – 9 juli 1845, sida 1

Med spänd nyfikenhet lyssnade åhörarne. K nungen blef äfven uppmärksam. Hvad föregå der? frågade han öfverhofjägmästaren, som gäs pade bakom hans stol. Sedan konungen fått veta det, fortfor berätta ren: Sålunda hade S:t Remy af Strassburgare fått veta de minsta omständigheter. Vid ankom sten till Paris, beklagade sig denne öfver en ha stigt påkommen smärta i bröstet, och stadnad derföre på värdshuset Svarta Hufvudet, der ha genast gick till sängs. S:t Remy for med post vagnen vidare, men saknade snart en brefbok väl fylld med hårlockar, band och andra suve nirer. Öflvertygad, att den af misstag kommi att ihopblandas med Riesenstahls saker, steg S: Remy genast af och begaf sig till Svarta Hufvu det; men huru bestört blef han, att der finn sin reskamrat, simmande i blod och redan när: döden. En åder hade sprungit i bröstet på de! olycklige. Någon hjelp fanns icke. Den döend bad S:t Remy, att försigtigt och skonsamt under rätta bruden och hennes anhörige om hans döc och öfverlemna fadrens, den äldre Riesenstahl bref till herr Gervais. Men nu dref satan sit spel, och af ungdomligt lättsinne och öfvermo: företog öfversten sig, att under några timma spela Riesenstahls roll. Då han längre tid lega i garnison i Strassburg, var det lätt för honom att genom begagnande af Elsassisk patois för den stackars Gervais bakom ljuset, och för de djerfve lyckades hans upptåg allt för väl. Reda följande morgon ångrade han det likväl och före satte sig att upplysa allt och försona sig med d bedragne. Men olyckan ville, att han fick ordre alt genast afgå med regementet, och i kriget