Aftonbladet – 7 juli 1845, sida 3

PLANDPRARRR ÄMNEN : — Af Ninives antiqviteter har redan en del ankommit till Paris: resten väntades. — Tidningen Schwäbische Merkur meddelar öljande underrättelser, som den erhållit från Wien. Från södra Ryssland erfara vi grefve Apraxins tragiska slut, hvars namn blifvit så bekant hos oss der . igenom att hans frånskiljda maka bosatt sig härstädes. För sin oerhörda stränghet skull lärer grefve Apraxin, jemte sin sednare grefvinna och familj, fallit ett offer för sina underhafvandes hämndl!ystnad. Hans slott blef omringadt och antändt; alla dess invånare innebrände och då han sjelf ville rädda sig undan lågorna. blef han ibjelslagen af den vilda skaran. Hans frånskiljda maka hade gift sig med en ungersk grefve; men då detta giftermål ej kunde vinna påfvens sanktion, så länge hennes förre man lefde, erkändes det ej heller enligt här gällznde lagar; den vämnde katastrofen har nu häft det hittills varande hindret, och giftermålet har ej allenast blifvit förklaradt giltigt af påfven, utan har grefvinnan, redan längesedan både blifvit presenterad vid hofvet och emottagen af furst v. Metternich. — HFLSOKÄLLOR I KAUKASIEN. Ryska regeringen försummar ingenting för att göra Kaukasiens mineralvatten kända och bringa dem i bruk bland ryssarne. Man påstår att dessa vatten äro orsaken till. att georgianekorna bibehålla sin skönhet ända intill sena ålderdomen, och för att göra källorna tillgängligare och tillika lätta den inre kommunikationen, låter kejsaren vid stationerna i stepperna inrätta europeiska värdshus, der de resande finna alla Petersburgerlifvets beqvämligheter. Tusentals civila och militära tjenstemän hafva förlidet år besökt dessa bad, och man hoppas att antalet i år skall fördubbla sig, så vida det ej skulle falla Tscherkasserna in att derför lägga hinder i vägen. — SPANSK RÖFVAREHISTORIA, ÅF MODERNT SLAG, (ur en engeisk resebeskrifning). En rik mjölnare var utsedd af tre moderna spanska röfvare, såsom särdeles lämplig att plåcka. Några timmar före den Af spekulanterna utsatta anfallstiden anlände en liten tropp soldater till qvarnen, bådo om nattherberge, och blefvo inbysta en trappa upp. Knappt hade dessa gäster insomnat, då de tre röfrarne äfven anlände, väl maskerade. De voro försedda med dyrkar eller falska nycklar, och inkommo sålunda obemärkt till mjölnaren, af hvilken de, efter vanligheten fordrade ;penningar eller lifvetb. Han bad dem blott om tillåtelse att få gå en trappa upp efter mynt; de kunde imedlertid hålla trappan besatt, om de så ville. Han väckte nu soldaterna, och för dessas genom hålen i qvarngolfvet riktade skott störtade röfrarne. Soldaterna posterade sig sedan i qvarnen medan mjölnaren hastade hort att väcka byns alkald, ör att genast hålla undersökning öfver händelsen, nedan soldaterna ännu voro qvar. Som alkalden rar bortrest, for mjölnaren genast till nästa by, och lå alkalden der äfven var ur vägen, till en tredje )y; men då han också der fick samma svar, nödgales han vända om hem igen och väcka sina grannar, amt bedja dem komma till qvarnen som vittnen, så tt röfrarne kunde anmälas till jordfästning. Gubarne mornade sig alltså, tände några facklor och nlände i högtidlig procession. De fallne befunnos ara de tre fåfängt efterfrågade alkalderna.