UTLÅTANDE AF KOMMITTERADE FÖR UNDERSÖKNING OCH REFORM AF TECHNOLOGISKA INSTITUTET. Af detta vigtiga dokument, som skall framdraga bristerna vid ett af rikets angelignaste läroverk samt uppgifva medlen till deras afbjelpande, och som dessutom bör lemna allmänbeten ett efterlängtadt ljus öfver de flerfalldiga och ofta uppredpade angifvelserna mot en allmänt bekant embetsman, meddela vi i dag en början och skola a fortsättningen följa, så fort utrymmet medgifver. St. A. K.l Genom bref af den 28 November 4844 har Eders Kongl. Maj:t i nåder täckts kalla undertecknade att i kommilte sammanträda, för att undersöka Technologiska Institutets tillstånd och afgifva yttrande om medlen till betryggande af dess nytta och anseende i framtiden. Efter att hafva infordrat och undersökt de handlingar, som kunna upplysa om gången af Institutets verksamhet, och tillika genom besök i dess lokal och bevistande af föreläsningar, samlingarnes beseende 0. s. v. sökt inhemta kännedom om undervisnin gens gång och tillståndet i allmänhet vid den vig. tiga och dyrbara inrättningen, tro kommitterade sig hafva kommit till temligen tillförlitligt begrepp om inrättningens tillstånd. För att kunna bilda sig ett sådant begrepp, hafva kommitterade ansett nödigt att med sina forskningar gå tillbaka till Institutets första grundläggning och undersöka dess historia från den stunden intill närvarande tid. Denna forskn ng har varit mödosam och ändock icke kunnat blifva fullt tillfredsställande, i anseende till handlingarnas både ofullständighet och oordnade skick. Resultatet är hufvudsakligen följande: Den första synliga anledningen till Technologiska Instilutets grundläggning är ett par motioner inom Stånden vid 4823 års riksdag, i anledning hvaraf Riksens Ständer till Kongl. Ma:t i underdånighet hemställde, om icke den under Landtbruksakademiens inseende redan befintliga mekaniska skola skulle kunna utvidgas eller ingå såsom beståndsdel uti ett Technologiskt Institut; hvarjemte Riksens Ständer öfverlemnade en af öfverdirektören Schwartz meddelad utförlig plan till en dylk inrättning. Ständerne hemställde till Kongl. Maj:t att i nåder förordna om verkställigheten, hvartill de förmodade att de årliga omkostnaderne, då beräknade till 6000 rdr bko, skulle kunna tagas af Manufakturdiskontens vinst och af hvad af den s. k. Arbetshusfonden kunde vara disponibelt, eller ock af Landtbruksakademiens oanvända tillgångar. Vetenskapsakademien och Kommerskollegium bördes öfver frågan och uppgåfvo grunderna för organisationen och stadgarna, hufvudsakligen i öfverensstämmelse med hvad sedermera fastställdes, hvarpå Kongl. Maj:ts nådiga beslut om Institutets inrättande fattades den 48 Maj 18235 och genom det samma öfverdirektören Schwarlz utsågs och förordnades tills vidare till föreståndare derför, med ett arfvode af 2000 rdr bko, att från den 4 Juli samma år 1tgå af Manufakturdiskontens vinstmedel; och kulle Schwarlz inkomma med fullständigt unlerdånigt förslag till organisationen. En kommitte blef i nåder förordnad, för att ;å i författning om Institutets inrättande, och ägde cke blott att ombesörja den utsedda lokalens, let förut s. k. modellkammarhusets, aptering och nredning, samt de materiella åtgärders vidtagande, vilka voro. nödvändiga för Institutets bringande verksamhet, utan ock granska det af den utedde föreståndaren uppgjorda förslag till stadgar ör Institutets föremål, organisation och förvalt