Aftonbladet – 28 juni 1845, sida 2

Peter Konink afbröt den förtjuste ynglingen började tala om marscher, belägringar, och de planer och beslut ban framlagt för den nye re genten och hvilka denne gillat. Så kommo de nära Peter Koninks hus, der Guelf nu bodde Redan på afstånd hörde de ett gladt sorl, och framkomne, funno de hela fiskareskrået från Nieuport, och åldermannen derför, en gammal bekant af Peter Konink, framträdde, skakade denne sednares hand och bad, att han, med sitt medförda manskap, måtte Jå sluta sig till honom. Peter Konink tackade, lofvade att framställa det för Wilhelm Juliers, besörjde om qvarter för de ankomne och gick sedan in i huset. Guelf hade skyndat förut med den glada tidningen. Gabriela satt uppe och väntade på begges hemkomst. Modren sof redan. Här sutto nu de tre lycklige, drucko utur hoppets kalk och njöto af det himmelska närvarande. Fadren fattade hjertligt och varmt de älskandes händer och sade: Herren gifve hvad som börjat är, en lycklig framgång! ... Ja, tillade han höglidligt, gif, o Herre! din nåd och välsigne desse unge, fromme, älskandel!, Och Guelf och Gabriela knäböjde jemte fadren och innerligt rörde sade de bedjande: Herre hör och välsigna vårt förbundb Peter Konink tog nu ett lus och sade: God natt, mina barn! Jag behöfver hvila., Du behöfver det äfven, goda Guelf!, sade Gabriela. Jag vill lysa dig utföre trapporna. De gingo, och sedan Guelf inträdt i sitt rum och stängt dörren, stadnade Gabriela ett ögon blick utanföre, knäppte stilla ihop händerna, trycktc dem fast till hjertat, kysste och lade dem sedan sakta på dörren — och så hade hon, i sin barnsliga tro, gifvit den älskade allt . . . hand och kyss och det oändligt älskande hjertat. XV. Följande dagen inträdde ljus och mild. Gabriela var tidigast oppe, och sedan hon öppnat fönstret och förrättat sin bön, gick hon till föräldrarnes sofrum, väckte dem och bad fadrer snart gå in till Guelf; men han var redan opps och inkom. Fadren och modren bestyrde om