Aftonbladet – 23 juni 1845, sida 3

lskyndade utom porten, såg opp åt höjden eftc rösten, och derifrån nedsväfvade då en mörkrö ros, som nedföll tätt bakom den flyende Gabriela men hon hade icke hört rösten, icke sett roser Ståthållaren begrep nu allt, bade igenkännt röste; och gick alt upphemta rosen. Under det har med handen sönderbröt den, blickade han me skadefröjd uppåt, derifrån rösten och blommar kommit, och i öppna fönstret stod Guelf. Men denne såg icke ned på fadren, utan bor dit, der den flyende Gabriela försvann. Ilan anade hvad som fört den olyckliga till slottet, och har införlifvade sig i den älskades gränslösa smärta för att genom detta qval härda sig mot fadrer och sönderslita det sista bandet af sonlig lydnad Ett rysligt nattstycke stod för hans själ; och tan. kar och sinnen omtöcknades af de hemskaste och mörkaste skuggbilder. Han hörde icke alt dörren öppnades, såg icke att fadren inträdde kände icke att denne Jade den förstörda rosen på kans hufvud. Fadren stod nu framför sonen och betraktade honom med den känsla, hvaraf endast en menni. ska är mäktig, för hvilken ära, rikedom oci vällust är allt, kärlek, trohet och dygd intet Efter en stund sade han lugnt och med tillgjordt saktmod: Guelf, jag har ändrat milt beslut, du afreser redan i morgon. Nu uppvaknade Guelf och rosen föll från hans hufvud. Han igenkände den, och bunden och omgycklad af de hemska nattliga bilderna, såg han fadren stinnt i ögonen, fattade det i fönstret stående rosenståndet, sönderplockade blad och blommor, och kastade dem för fadrens fötter, i