(0 —— — Postoch Inrikes-tidningen har nu blifvit så stoisk, att den i ett svar till Dagl. Allehanda, deri den instämmer uli gillandet af Regeringens åtgärd vid tillsättandet af en domsaga, likväl tilllägger: Men å en annan sida kunna vi, så högt vi, lika med hvarje god medborgare, älska vår Regering, icke gilla dess lofprisande för en phandiing af sträng rättvisa,. Ganska bral men månne Posttidningen tänkte så äfven i salig Kungens tid, som man säger? Postoch Inrikes-tidningen har eljest i gårdagsbladet gjort ett misstag, då den i anledning af några reflexioner som Aftonbladet gjorde rörande det nit för prohibitif-systemet, som råder hos en del af vårt eget borgerskap, velat i främsta rummet tillämpa detta på Borgareståndet vid sista riksdag. Detta visar, att Postoch Inrikestidningen icke följt med ärenderna. Borgareståndets pluralitet vid sista riksdagen var liberalare i tullfrågor, än både Presteoch Bondestånden, hvilket bland annat bevisas af den opinion, förstnämnde Stånd uttalade angående sjelfva förbudsprincipen. Aftonbladet syftade också icke på detta Stånd, utan alldeles, såsom orden lyda, på en del af borgerskapet i hufvudstaden, som är anhängare af de prohibitiva åsigterna, men nu sjelfve torde få ondt af deras tillämpning i afseende på viktualievarors införsel till Stockholm. -—— a