Aftonbladet – 19 juni 1845, sida 1

VAFVAREN I PRUGGE ). HISTORISK BERÄTTELSE AF L. REIN. IH. Under det Peter Konink kände detta och vemodigt blickade i den förgylda bägaren, gick Rinhilda ut, trippade raskt uppför trappan, såg sig omkring, smög sig på tå till ett rum, der garn och kläde förvarades, öppnade dör: en, och irummet satt en ung fransman. Han såg bestört och förlägen från sitt anvisade gömstäle. Det var en yngling, omkring 20 år: ljusa lockar omgåfvo hans blomstrande kinder. och då han fiek se den gamla, strök han lock::ne tillbaka och kastade en fin kappa öfver en ännu finare uniform. Han ville tala, men afbröts af Rinhilda, som, ännu hållande dörren tillsluten, sade halfhögt och ifrigt: Det gick som. jag spådde; hvarföre begaf ni er icke förr härifrån? Man hade då icke behöft görama er. D! hvad gör man icke för två unga älskande; men jag vet att ni menar ärligt med min Gabriela, skall öfvertala er far och gifta er med henne. Bara ni icke vore grefve — och fransman. Fast grefve må så vara, det låter så bra och derför nekar jag er icke att älska min Gabriela; men en fransman och så förnäm dertill! Min man tillåter det aldrig; men omöjlig! vore det väl icke, om er herr far gaf sitt bifall, Hennes magra hand tilldrog dörren fastare och med den andra höjde hon grefvens hufvud, som under den gamlas ordsvall nedsänkts. De sista orden trängde smärtsamt till hans bjerta, och blickande opp, utropade han med rörd stämma ) Se A. B. 2 158.