Aftonbladet – 17 juni 1845, sida 3

Ina och rastlösa verksamhet för Fäderneslandets vä l, Mine Herrar! Den vackraste Medborgarekronc le l sammanflätad af fosterländske mäns högaktning oc I offentliga erkännande af Edra förtjenster, räckes Ede elsåsom en välförtjent belöning. -) Sedan herr brukspatron Petrå framfört svare -Ipå denna skål, föreslogs en skål för fosterlande laf häradshöfdingen Lönnerberg. Skålarne för Ko N nungen, representanterne och fosterlandet beled sagades af sånger, till hvilka en studerande vi .JGefile gymnasium författat ganska vackra och kor rekta verser. . a ) — Uti Fablu tidning för sistlidne Thorsdag lä ste man den temligen egna underrättelsen, al med en af de sednaste posterna åtskilliga pastors embeten i Dalarne fått sig tillsända flera exem plar af tidningen Den Konstitutionelle för den 2 l April, dock utan vidare besked, hvars hufvud artikel, under rubriken: det klarnar), innehålle jett bittert utfall emot Konung Oscars regeringn serdeles med afseende på det nya straffiagsfö get, samt ger vinkar om riksdagstaktikens fortsät tande i likhet med den tid, då densamma bedrefs medelst muteriella korruptionsmedel och klingande skälv samt hvarest Hrr Petre och Schartau sättas i bredd med borgmästaren Bååth och talmannen Longberg, o. s. v. Denna lilla händelse, ehuru obetydlig den är i sig sjelf, kan dock väcka en viss nyfikenhet. Sålunda undrar säkerligen mången först och främst buruvida samma nummer af Den Konstitutionelle blifvit serskildt skickad till pastors-embetena äl ven i det öfriga riket, och för det andra, hvilker det är, som gjort sig den mödan att besörja och bekosta denna expedition. Aut icke redaktören laf Den Konstitutionelle sjelf och på eget bevåg föranstaltal härom, är mer än sannolikt, då man väl vet att redan dena ordinarie upplagan utgifves I med ej så obetydlig förlust, enär icke 200 prenumeranter derpå finnas, i hufvudstaden och landsorten sammanräknadt, och förläggaren således än mindre har råd att göra några extra depenser, endast för att utbreda en partiäsigt, utom det att han för öfrigt alls icke lärer vara någon politisk man. Det måste således vara någon helt annan person, t. ex. af det ultrakonservativa partiet vid riksdagen, och som till äfventyrs föreställt sig att kunna göra proselyter biand presterskapet, medelst ifrågavarande skamlösa artikel. Den Konstilulionelies Red. skulle imedlertid måhända kunina gifva en närmare upplysning om allt detta. RR — Första representationen af herr A. Blanches nya pjes Jenny eller Ångbåtsfärdenr, försiggick på Djurgårdsteatern i går afton med mycken gamman. Pjesen innefattar ett dramsatiseradt äfventyr på sjön, och detta äfventyr tilldrar sig ombord på ängfartyget Jenny, som från Westerås till Köping ångar sig fram på Mälaren med en respektabel samling passagerare, som visserligen torde hafva åtskilliga olika ärenden till hufyudstaden, men likväl alla äro förenade i den gemensamma spekulationen att få höra Jenny Lind. Vid ridåns uppgång presenterar sig detta sällskap på däcket af ångfartyget, som, med sin kapten på hbjuihusbron, sin rorsman vid v,ratten, sina uppasserskor och alit annat som hör till ett beqvämt ångfartyg, skjuter fart öfver Mälarn, hvars norra stränder, från Eckerön förbi Kungsbatt ända till Marieberg och Kungsholmen, i fonden passeras förbi till venster, medan fartyget synes gå fram åt höger. Scenen öppnas under en sång af Bellman, deri alla passagerare deltaga, och derefier börjar en konversation, lika brokig som de grupper hvari passagerarne äro delade. Ett lejon underhåller: damerna med sin resa till Poris och London samt konsten att rädda sig ur sjönöd genom att trampa valten, en skomakare rädgör med sin granne om inköp af salta hudars, och cn gesäll med Wått öga kurtiserar en flicka, tilj stor förargelse för machinisten, som sotig och svartsjuk stiger upp frän sin sjudande orcus. Refrängen på alla samtal blir emellertid, att man skall höra Jenny Lind. Om jag ock skall upp på vind, skall jag höra Jenny Lind, säger gesällen och hela sällskapet tänker som han. Mälarens makter synas tänka annorlunda. En storm uppkommer och blåser ee OR paruken af lejonet, viraprotokollet från några grälande sBälae vcn ruraget från hela sällskopet: När fartyget ändå går, sätter den falska Ran upp sin skroflliga rygg och fartyget sitter på grund. Förvirringen är precist sådan den brukar vara när ett mälarefartyg kommer på grund och med möda förmår kaptenen föra ut elt ankar akterut för att hifva fartyget af grund. Alle man hifva nu och sjunga upp på melodien af den stora kören i Norma, hvaraf effekten också blir att fartyget åter kommer flott, så att kaptenen kan kemmendera machin i gångn. Under muntra sånger hinner fartyget Riddarfjerden, signaiskotten knalla och uppträdet slutar med stopp machin. Allt detta passerade under en oafbruten imunterDet I socX22e0, der alla voro ense om, att de sällan varit med om en så rolig ångfartygsresa. Herr Blanches lycka att träffa scenerna och uttrycken i folklifvet, har ej förnekat sig i detta stycke, som icke är mindre ovanligt och Iyckadt i tillställningen, och icke kan försurimås af någon, vare sig att han blott vill muntra sig eller att han derjemte önskar följa utvecklingen af den till lifs återväckta svenska scenen, För illusionen syntes oss en sak fattas, som dock vore lätt att åstadkomma, nemligen plaskningen af skofrelbjulen, hvilket t. ex. på dioramorna icke saknas. ! oss PROFESSOR GEIJERS POLITISKA FÖRELÄSNINGAR. (Slut fr. Lördagsbl.) Hr Geijers tredje föreläsning innehåller, efter vad redan är nämndt, ett utkast till Svencka ståndens hictaria Ffa flanslöggar häp At sr