Aftonbladet – 12 juni 1845, sida 3

SE SVA MeV f-vfeev, RHRAHlAU TW LU HRUWCIR PUT Ut, 40 di -Igammal. Hon var född i Haag, och kom efter sir I första mans tidigt inträffade död till Paris, der hor n igenom skönhet och snillrikhet väckte stort uppseen. de, och under revolutionstiden liksom under konsulatet småningom kom i nära förbindelse med flere då för tiden utmärkta män. Sedermera gifte hon sig med en af Napoleons officerare, grefve S:t Elme, och Jbivistade med bonom tiil häst flere af Napoleons stora sl fälttåg. Under kriget i Ryssland 4842 blef hon blesiserad i en drabbning, i hvilken hon deltog; men vägrade att emottaga det hederslegionskors, som af denna anledning erböds henne. Sedermera vistades hon, . på inbjudning af Mehemed Ali, en längre tid i Egypten. De sednare åren af sin lefnad tillbragte hon i ganska knappa omständigheter. — Lamartine har afslutat ett kontrakt med en parisisk bokhandlare, hvarigenom han afstått förlagsrättigheten till sina samlade skrifter, mot en summa af 450,000 francs. Bland dem äro åtta volumer hittilis outgifna arbeten, bestående af Girondisternas Historia samt af tragedien Toussaint L Ouverluren. — Staden Krementschug i Ryssland, som räknar 48,000 invänare, och som drifvit en ganska betydlig handelsrörelse, har haft att uthärda en förfärlig öfversvämning af Dnepr-floden, hvilken dock inlIträfade länge efter islossningen. Redan den 43 April sattes de lägre deiarne af staden, der judar tili största deien bodde, under vatten, och ifrån nämnde Idag, ända till den 27, fortfor vattnet att småningom stiga, så att det slutligen uppnådde den ofantliga I höjden af 9 arschiner G versehok (mellan 41 och 12 jolnar) öfver det vanliga vattenståndet. Broar, plank, Ilider, tak, m. m. hafva blifvit af den starka foden bortförda, och de flesta andra byggnadar hafva tagit skada, så att många af dem hota att ramla. Lyckligtvis hafva icke många menniskolif blifvit spilda. — UNDERIORDISKA REVOLUTIONER (ur en tysk dtidning.) För kort tid sedan plöjde en landtman på ett fält i Rumilly-Mirquin, i departementet Pas de Calais i Frankrike, då han plötsligt förnam marken svigta under sig. Knappt hade han tid att hemta sig från sin bestörtning, förr än jorden öppnade sig och plog och hästar nedstörtade i ett tjugufem fots djupt svalg. Det ena djuret omtom på stället, det andra uppdrogs så illa skadadt, att man tviflade om dess vederfående. — Vesuvius är i detta ögonblick belägradt af en mängd Observatörer, i synnerhet engelsmän; ty man väntar att den öfra ihåliga kratern skall instörta, och fruktar till och med ett utbrott. Mexico och andra delar af Amerika hafva på våren ständigt blifvit homsökta af flerfaldiga jordbäfningar Från Frankrike berättades nyligen, att ett berg instörtat, och byn Dienheim, vid Oppenheim, sattes för få dagar sedan i förskräckelse genom ett väldigt jordras. Dessa tilldragelser, i förening med den abnorväderleken — som medfött snö i slutet ar Maj vw — tyckas tala för, att jordens inre åter varit utsatt för våldsamma omhvälfningar. Måhända behaga herrar geologer anställa observationer och meddela resultaterna. — UNDERJORDISK SALIGBET. Herman Grimm berättar följande historia, som passerat i Grimma. och hvilken förtjenar att cj helt och hållet lemnas. åt glömskan. Då det dervarande Augustinerklostret år 4550 upphäfdes och den af kurfursten Moritz : grundade skolan i Merseburg flyttades dit, förnam man inhan kort en spökaktig uppenbarelse inom del numera till andra ändamäl bestämda murarne. Vid inbrytande skymning öppnade sig en ditintills obemärkt dörr i ett hörn af korsgången, hvarur då fram-J. trädde en hop svarta, spöklika gestalter, hvilka, sej dan de vandrat omkring i den ensliga gången, bru-l, kade återvända till sina förborgade rum, lika tyst! 4 som de framkommit derifrån. Skolungdomen, som l sett denna syn, greps af en sådan fruktan, att den!! betvifiade dess verklighet, innan scenen förnyats några ! gånger. Slutligen inberättade de saken till rektor Adam Sieber, skolans föreständare, som delade deras ; förvåning, men ålade dem tystnad. Efter hållen råd1 plägning med sig sjelf, uppfordrade hån ynglingarne c till att vara honom följaktige den påföljande afto-la nen, för att bryta den hemska hbemlighetens insegel. d De församlade sig i klosterkyrkan, hvilken är beläsen i korsgångens grannskap, lifvade först det vackande modet genom en brinnande bön och, försedda B ned en fackla och anförda af rektorn, marchera de je lerpå förtröstansfullt mot den bemlighetsfuila por-lti en. En tryckning öppnar den, och vägen, som nuT isar sig, bär nedåt; men knappt har man gått nå-)N ra steg framåt, förr än facklan släckes af en spök-? ik flägt, och det djupaste mörker omgifver vandrar10. Skaran stannar genast, för att öfverlägga, men sieber fattar mod, och under bäfvan och ångest skriler tåget framåt. Snart upptäcker man en stor och ymlig väl upplyst sal, der en skara lefnadsglada M nunkar egna sig åt pokalens nöjen och tyckas viljal Jo inder jorden söka ersättning för de njutningar, somE ör dem gått förlorade derofvan. Knappt fär ett)d: ammalt gråskägg sigte på nykomlingarne, förrän an springer upp från sin plats, störtar omkull boret och hotar de nyfikna gästerna med en fruktansird hämnd. De öfrige voro också på väg alt resa 8, då en annan munk mildt och försonande trädde am till rektorn, bad honom genast vända tillbaka, jer ta igenmura gången morgonen derpå, begrafva äf-zic ntyret i tystnad, och såsom en åminnelse emottaga ) :ar Y kalk, Sicber emottar kalken och lofvar det be-)På irda, samt beger sig sin väg. Följande morgon ef gången verkligen igenmurad, och någon vidare! rskning företogs aldrig; men denna kalk, af mastt guld, hvars fot utgöres a? sinnebilden dödskallen ed de korslagda benen, skänkte Sieber till kyrkan, hännu användes den der vid Nattvardens utdelande.! — JäcarRHistorta. En oförfärad jägare, höjd Ver vidskepelse och spökrädsla, begar sig nyligen 7. vacker afton ut på kaninjagt. Redan hade hanNo ntat. några timmar förgäfves, då han får ott djur tet ;igte, som kryper till öppningen af en håla. Denjlua ilige jägaren aflossado sitt gevär på föremålet, som). stund legat stilla; men knappt har det skett, 2 rän han får höra ett förfärligt skrammel med kedden Och troende sig förföljd al ortens samtliga var-jria, var, kastar han i förskräckelsen geväret ifrån sig, )Nyl Sar sig, och griper till harvärjan. Hemkommen, Sa mstammar han några obegripliga ord, och svim-) MN r; men, återkommen till sansning, berättar han gar t jagtäfventyr. Alla närvarande intagas af fasa, ig Y en herde iniygar, att han hört samma kedje-l pen: o ammel midt nå lingar dacen Am 03 på N( år mv