Aftonbladet – 12 juni 1845, sida 1

sin stora gudlöshet yttrat, att Gud Fader gerna måtte få behålla sitt himmelrike för sig, blott han, kung Waldemar, finge behålla sin jagt vid Gurre. Folket tror nemligen, att den arma kungliga jägaren stundom hvilar för ett ögonblick på åtskilliga ställen, der han i lifstiden med förkärlek uppehöll sig, och att der, nemligen på Wallö, är ett rum, der han tidtals infinner sig i skepnad. af en svart hund och njuter en flyktig hvila. Man skall i äldre tider af denna anledning alltid ha låtit tvenne sängar stå ordentligt uppbäddade för hans räkning i detta rum. En underjordisk gång säges föra härifrån till Töllösegård i en annan ända af Seland, der den olycklige kungen också har en sängkammare, och der man fordomdags till och med höll en piga för bans uppassning. Dronning Sophia Magdalena gjorde år 1757 Wallö gods till ett adligt jungfrustift. Det har ofantliga domäner, hvilkas inkomst.r användas till att underhålla en abbedissa; en dekanessa, 43 ordinarie fröknar af landets förnämsta familjer och 44 extraordinarie. Abbedissan, som alltid är en kunglig prinsessa, har 7000 rdr i svenskt mynt för sin vigtiga befattning att vaka öfver dessa 30 intressanta oskuldsväson på femtiotalet. Dekanessan har 3200 rdr, utom en 3500 rdr till underhåll och reparation af sin våning på slottet. De 435 ordinarie nunnorna njuta 4800 rdri gage, och allting fritt på slottet, men de 14 andra mör, hvilka stå på extraordinarie stat, hafva ingen plats på Wallö, utan blott 800 rdr i expektansarfvode. För öfrigt lefva dessa Wallödamer,, såsom de i hela-grannskapet tituleras, ett paradisiskt lif; rundtomkring borgen grönskar en den mest romanska