Aftonbladet – 10 juni 1845, sida 3

Stånden, så väl som inom Bondeståndet. Dett: har ty värr alltför mycket lyckats. Bondestån det har väckt ett särskildt förslag till reform (a representationssättet), hvilket är alltför radikal för alt blifva antaget af de öfriga Stånden i Kon: stitutionsutskottet, och detta utskott måste vic I voteringen biträda det, så vida det skall komm: under öfverläggning nästa riksdag. Så söker man sedan alla andra utvägar slagit felt, hålla sig up. pe genom intriger, enligt den gamla maximen söndra och herrskan. Man har, medelst lögner och förtal, sökt att göra de redligaste och dugligaste medlemmarne af Bondeståndet, hvilka hörde till oppositionen vid förra riksdagen, misstänkta och att beteckna dem säsom icke egentligen tillhörande Bondeståndet, emedan de äro välmående. Ett här nyligen tillkommet blad, Den Konstilutionelle, är organen för en slugt beräknad, vild demokrati, som söker drifva allt till det yttersta, men bakom hvilket likväl en förstucken aristokrati ligger på lur. I Den Konstitutionelle skymfas också Borgareståndet degligen på det råaste sätt, emedan det förklarat sig för ett, visserligen moderat, men dock ganska liberalt reformförslag, som uppsattes afsäliskapet reformvävnerne. Detta förslag uppväcker bland adeln och presterna den största fruktan, emedan det icke blott funnit det största deltagande hos allmänbeten, utan äfven, som man förmodar, skall vinna bifall hos Konungen, i händelse det af Borgareoch Bondestinden enstämmigt vidLålles. Allt uppbjudes derföre för att, om ock blott för denna gång, tillintetgöra det, och efter allt utseende lyckas detta, emedan samma förslag redan blifvit, med några rösters pluralitet, förkastadt i Bondestindet. Härefter stå adeln och presterna, med sitt förslag, som hvilar helt och hållet på gamla grunden och till och med antar fem Stånd, emot två andra förslag, borgarenas och böndernas; om elt lyckligt utslag är således knappt mer fråga. Deita är ock just hvad man önskat, ty det är nog för alt hindra reformen, då hvarje svensk man nogsamt känner, att en reform, med stlåndsindelning till grund för valrätten, icke nu eller någonsin kan genomdrifvas. Ett efterspel har likväl börjat, som mycket nedstämmer aristokralernas och presternas tr umf; många af bönderna hafva nemligen redan ångra sitt förfarande, så att när nu en inbjudning komnit från Borgarestindet att återtaga detförra förslaget och biträda reformvännernas och Borgaretindets, så tror man med visshet, att böndernas najoritet går in derpå. Men i denna händelse sommer, vid omröstning i förstärkt utskott, segen otvifvelaktigt att förklara sig för nationen, som också ör förvissad att Konung Oscar skall neddela sitt bifall. För att förekomma denna utgång, gifves för adeln och presterna ingen annan utväg än att, såsom sista räddningsmedlet, lraga ut på tiden med frågan, så att formaliteerna för dess afgörande i förstörkt utskott ej bina afslulas, innan riksdagstrumpetten den 24 Maj er signal till riksdagens slut. och Konungen förskedar Ständerna. Man får nu se om detta går ör sig; slriden är vigtig och afgörande. Fiån. Ha sidor arbetas för och mot. Al detta enda exempel kan ni imedlertid in-! semta med hviiken förskräcklig födselvånda hvarje eferm i våra förhållanden är förbunden, och vilka svårigheter uppstå älven för publicisten att ölia alla de bugter och smygväger ett förslag eler andrgande har alt genomgå, innan ett aft ande beslut kommer till stånd; hur lät det är, ör intrigen att hämma framgången och hur ofta! nan skulle komma i frestelse at uppgifva allt opp, derest icke erfarenheten så ofta bevisat alt nod och framhärdighet ändock till slut skola gifa seger, då saken är god och bevisar sig utbålla nuftets pröfning. Såsom många droppar bilda; fyvet, så bilda många små segrar och framgånr slutligen den stora allmänna segren. OCon-! el mottager, som han säger, gerna runstycket i; betalning på shuldsumman, och denna utsago! läste tagas i akt af alla folk, som inträdt i kamp .. ch strid; ty i politiskt liksom i socialt hänseene är äfven det lilla steget till en förnuftig friet icke alt förakta.