Aftonbladet – 10 juni 1845, sida 1

KINESISKA BREF AF ORVAR ODD. s XII. Kjöge-bugt, Maj 18. Hela verlden känner Kjöge-bugt, der det märkvärdiga slaget stod 48097 mellan engelsmännen och den danska trädskohären, och der, enligt en gammal geografs naiva yttrande, de svenska och danska flottorna pläga hålla sina sjödrabbningar. Namnet klingar för Danmark som ett slags Trafalgar eller Missolonghi, att icve säga som ett slags Waterloo. Jag har sedan ett par dagar uppehållit mig i denna martialiska ängd, och när jag daterar mitt bref derifrån, är det med något af samma stolthet, som den hvarmed Wellesley derifrån expedierade sina depescher för 38 år sedan. De fem danska milen från Köpenhamn till Kjöge äro några hjertans fula fem mil, de äro i detta afseende till och med riksbekanta. Det är den så kallade Seländska heden. Dervid må man imedlertid ingalunda tänka sig sandmark, ljung och ormbunkar; det är tvärtom en den fruktbaraste slätt på hela Seland, — den utgör sjelfva normaljorden för landets skatteberäkning, — och liknar fullkomligt den rika skånska slätten omkring Malmö. Samma enformiga bördighet, samma tråkiga välmåga, samma tröttande guds välsignelse af åker och äng, endast med cen! blånande strimma vid horisonten af bokbekrönta, kullar, och på ömse sidor om vägen de affekterade allterna af alm och lönn! Sjelfva den lilla staden Kjöge har äfvenledes med sina låga korsverkshus ett frappant syskontycke af en skånsk småstad. Der är i detta ögonblick marknad, torget är uppfylldt af anspråkslösa tält, en professorinde i magi har uthängt sin fantastiska skylt i fonden af marknadsplatsen; jag känner igen allt det der från på an