lande efter folkklasserne; Gymnasier: Elementarskolor: Deras brister; Vetenskapernas tillstånd; Universiteternas Tinga understöd: Lagfarenheten; Densammas ånyo uppblomstrande: Landets förvaltning: Län, fögderier, härader; Landshöfdingar: Fogdar, länsmän, fjerdingsmän; Skrifvar-stalen: Kraften af det sig sjelf styrande foket; Justitie-inrättningar; Häradsrätt: Nämnd; Häradshöfding: Lagmansrätt; Hofrätt: Konungens högste domsto:; Ny lagbok: tisens förbättrande. — FJERDE KAPITLET (sid. 165—2410): En svensks omdöme öfver Sverige; Landets allmänna förhoppning på konung Oscar: Konungens deltagande för vetenskaperna; Historikern Geijer; Hans inflytande på svenska litteraturen; Litterär strid och utveckling: Vetenskapsakademi; Fransmännens indytande; Daiin; Gustaf NE:s tid: Smakeas förderf; Carl Bellman; Den nyare romantikens strid emot ädre tiden; Skaldeförening i Upsala; Askelöf, Atterbom, Geijer: Fosforisterne såsom po:itiskt parti; Geijers svenska fo-kels häfder; Georg Wablenberg; Botanisk trädgård: Resa till Stockholm; Tidigt anläggande af vinterkläder; Mälaren; De stora sjöarne i med!ersta Sverige; Vattenvägar: Kanalanläggningar; Götha kanal; Georg Adlersparre och Balthasar Platen; Strid och hinder emot kanalbyggnad; Wencrn och Wettern: Trolihätte kanal och Trollhätte fall Indelta armeens arbete; Randelsröre!se på kanalerna; M larens betydenhet: Tidigaste statsifs Sigtuna ruiner; Märkvärdig stenb .ggnad: Skokloster: Drottningholm; Lofös.Svenska konungarnes byggnadslust; Mängden af lust slott; Stockholmsboernes lustförder; Brist på folklif; Musik och sång: Anblicken af Stockholm; Angfartygsfärden på Mi Värdshus; Deras inråtloing:; Spisqvarter; Stora och lilla Sällskapet: Bränvinsbord; Uppasserskor; Qvinliga könets arbeten; Roidarmadamer; Skillnaden emellan benämningen fru och mazam; Flicka, mamseil, jungfru, fröken; Språkbruk; Stockholms sköna läge; igt från Mosebacke; Byggnadsart, lefnadssätt och seder; Brist på allmänna vagna Stadens gat!äggning och upplysning; Fasthållan!e vid I da bruk: Brist på kommunal-!agar. — FEMTE KAPITLET ) (sid. 214—2564): Stockholm, Sveriges centralpunkt; Stadens historia; Dess öde i äldre tider; Birger Jarl; Gustaf Wasa Stadens förstoring: Smakens förfining; Drottning Christin Gustaf 11; Hans regering; Hans byggnadstust; Statyer Carl XIII: Hans staty; Slottet; Norrbro; Antikt byggn sätt; Tyska församlingen; Riddarholms-kyrkan; Gustav anska och Carolinska kapellen; Trofer; Torstensson; Storkyrkan; Presternas mäss-skrud; Börsen; Svenska akademien; Konstsamlingar; Nordiska museum; Tafveisamiing; Skulptur; Sergel; Byström: Djurgården; Bellmans byst: Landtoch lusthus; Institut för blinda; Rosendal; Haga; Bibliotek; Djefvulsboken; Vaktm e; Brefbärare-inrättni Theater: Kapten Lindeberg; Kangliga theatern; Jenny Lind; Adelns minskade förmögenhet; Gästfrihet i landet; Br p och barndop; Brudskådning; Julhögtid; Midsommarsfest; Altdordomsbru Stockholms sällskapslif; Qvinliga könet; Uppfostran ktlenskapernas aftagande; Mamsell-hushållning Dess befordran genom lagarna; Bränvinsbordets afskaffande; Lyx; Guldoch silfverkäri: Sällskaps-klasser; Fattiga gförsörjning; Förbryteiser; Folis-inrättning; Fängelkerhet på gatorna. a ARE DELENS INNEHALIL: SJETTE KAPITLET (sid. 3—46): 4809 ärs regeringsform; Revolutionens orsaker: Gustaf den fjerde; Atskilliga grundlagsförändrinsar i Sverige; Gustaf Adolfs försäkrings-akt; Adeins strid med konungaväldet; Svenskarnes traktan efter en konstitutionel regeringsform; Brister i 4809 års grundiag; Dess hufvudstadganden: Otillfredsställande bestämmelser; Riks tåndens sammansättning; Stora och onyttiga kostnader; Pressen och dess inverkan på statslifvet; Tryckfriheten från år 18095; Dess inskränkning; Opposition; Tilningar och jurna!er; Af-! tonbiadet: Crusensto!pes process och dom; Jury i tryckfr hetsmål; Oroligheter i Stockholm 4838; Absolutismens be-! mödanden: Tidningarnes biliiga pris; Tryckfrihets-lagen och dess egendomiiga stadganden; 4840 års riksiag; Konungens förhållande: Statsrådets förändring, utan några följder; Oppositionens fordran; Grefve Anckarsvärds förklaring; Den nya vallagen och dess följder; Öfvergång till ren demokrati; Fruktan och metstånd; Nationens otvifvelaktiga seger i framtiden; Patrioternas grundado klagan; Mångskrifveriet och tjenstemannaväsendet; Mängden af tjenstemän och deras aflöning; Budget; Civillista; Beskatti Blick på Norrige. — SJUNDE KAPITLET (sid. 47— Svenska litteraturen; Brist på dramatisk poesi; Nocch Romaner; Bokhandel; Dess fördelar; Godt pris: på böcker; Den sköna litteraturens understöd af nationen; Jemförelse med Tyskland; Poeter; Fredrika Bremer; Det! unga Sverige; Almqvist och hans process; Mängd af lyriker; Gripsholm: Färd på Mälaren; Stottets historiska betydelse Märkvö ngar; Erik den fjortonde; Katharina Mi dotter: Eriks fängelse; Gustaf den fjerdes thronafsättning; Carl Johan; Konungens karakteristik: Hans representationskonst och system; Fruktan för Wasafamiljen; Strängt bestraffande af hvarje yttrande till fördel för detiandsförvista konunzgahuset; Konnngens motiilja för alla erinringar om hans förra tefnad; Katholicism; HofkapeHet; And stlåndets afund; Bestraffning af en till katholska läran ö ängen; Reiligi forföljelser; Missicniren Scott; Mot-! i afseende på judarnes emancipation; Densammas förhindrande. — ÅTTONDE KAPITLET (sid. 85—4148:: Handelsförhå!landen; Stockholms betydenhet i detta afseaturliga kinder; Handelsfiottans tillväxt och mera ördeiaktigt förhållande emellan utoch införsel; Handeln med Lybeck, England och Preussen; Sveriges financer; Bank; Sedeimynt; de metalliska fondernas tillväxt; Sista balancen; Industri; Skråtvång; Fabriker; Uppmuntringar; Lanidteller sockne-handtverkare; Privitegier; Handtverkare och deras arbetare: Produktionens värde; Stockholms ham Liflig röre!se på Mälaren; Drottning Christinas hus: Norrmalm; Offentliga inrätlningar; Akademier; Böjelse för vetenskaper; Fromma stiftelser; Flottan; Dess stationer; Carlskrona; Örlogsoch Skärgårdsflottan; Strid på riksdagarna angående Öriogsflottans bibehållande; Svenskarne såsom sjö ; Orsaken till deras nederlag; Indelta båtsmän och tjöbeväringsmanskap; F.ottans personal; Flottans styrka; Sjömaktens jemförande med anira nationers; Ryssland, Frankrike, England, Amerika och Tyskland. — NIONDE KAPITLET (sid. 449—141): Krigsmakten; Värfvade trupper; Indeita trupper och deras inrättning; Underbåliskostnaden, jemförd med nyttan; Åkerbrukets betungante; Officerarnes mängd och aflöning; Den fattiga adelns företräAesrältigheter; B ien och torp; Inkomsternas olikhet; Underhållskostnadens olika fördelning: Gilta so:dater; Officersbefattningarnes jbarhet; Köpesummornas amortering; Ackorder; fästningsarbeten; Centralfästningen Carlsborgs befästande; Svårighet att på kort tid sammandraga armeen; Indelta soldatens ärlighet; Mängden af förbrytelsor; Förteckning derpå och deras tilltagande; Moralitetens sjunkande; Förbryte!sernas förbållande i städerna och på landet; Afrättningar: Fängelseanstalter; Deras förbältrande; Kostnader; Konung Oscar, obenägen för dödsstraff och anhängare af Pensylvaniska systemet; Detta systems följder; Dess användbarhet iSverige; Bländadt system; Korrektionshus; Fattigdomens tillväxt; Dödlighet. — TIONDE KAPITLET (sid. 142—163): Afresa från Stockholm; Ångbåtsfärdens lidiga upphörande; Kommunikationens svårighet under vintertiden; Ångfartygsfärden till Lybeck och Stralsund; Högt pris på de preussiska och svenska post-ängfartygen;. Olägenheter för kommunikationen; Preussiska regeringens bemödande för en förbältrad ångskeppsfart på Östersjön; Sveriges obenägenhet derför; Ringa handel! på Pomerska kusten: Lybeck och dess handelsförbindelser; Smuggleri i följd af felaktiga tullinrätlningar; Stockholm etan penningelransaktioner; Utan förbinde!se med Norrige; Svårighet och förlust för den resande vid penningevexling; Passinrättning; Missbrok; S den genom skärgården; Waxholm; Kustresan; Gotland; Wisby ruiner; Försteningar; Öland; Jungfroklippan; Kalmar, Slottet; Tukthusanstalt; Fångarnes arbeten; Svenska kustens höjanle; Observationsmärken i klipporna; Orsakerna till jordytans höjning och sänkning: Carlskrona; Ystad; Blick på Sveriges framtid: Slut. a PAP AA PACECR äch i da flacta Ralklad Cen Anl ho fen