Aftonbladet – 5 juni 1845, sida 2

llingar och folksamlingar bifvit förbjudna i PreusI siska monarkien. Bekräftar sig deita, så träffas Isammankomst af protestantiska vänner, hvilken, Tenligt hvad som förut är nämdt, nyligen ägt rum Toch var så talrikt besökt, att samlingen miste lzern lyda från Paris och Luzern så motsaigande, Irir medfört den underrättelsen från Franska sänI binda sig att till Amerika öfverföra doktor Steiölverskott förslagsvis upptiagne Ull 400,000: — —-— 9:0 Statsverkets behållna öfverskott och besparingar för åren 4843 och 4844, förslagsvis beräknade till ett sammanlagdt belopp af . . . 250.000: — — Summa bko rdr 3,9435,493: 49: ö. (Forts. följer.) STOCK ILO LI De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 26, och från Hamburg af d. 30 Maj. Från London inga direkta tidningar, men Hamburgerbladen innehålia underrätteiser derifrån af d. 24. FRANKRIKE. Annu iakttaga de officiella bladen tystnad angående de marockanska sakerna; imedlertid börja kapitalister och ränte-innehafvare att åter lugna sig, emedan regeringen låtit på enskild väg förstå, alt den ämnar eftergifva och anbefalla general Delarue, att på andra vilkor ingå i nya unpderbandlingar. Att detta kommer till att väcka oppositionens förtrytelse, är lätt insedt; ty hvad har. Frankrike nu för alla de utlagde millionerna i marockanska kriget och för det man eftergaf åt sultanen dessa kostnaders ersättande? Ett rykte går, att regeringen, för syns skull, kommer att underkänna general Delarues åtgärder, och låta någon annan öfvertaga underhandlingarna. Hr Cunin-Gridaine lärer hafva begärt sitt afsked utur ministeren, efter en diskussion, hvari hans mening ej af de öfrige ministrarne biträddes. Ett rykte går, att den berömde målaren Horace Vernet skulle blifva upphöjd till Päörskapet. a SPANIEN. Annu hållas de ifrån Rom ankomna underrättelser om det der emelian spanska sändebudet och heliga stolen afslutade fördraget hemliga; men man vill med visshet veta, alt det varit så olillfredsställande, att regeringen ämnar vägra alt ratificera det, samt yrka andra vilkor. Påfven skall icke vilja ingå på ett konkordat, utan blott för det närvarande önska afsluta en så kallad provisorisk öfverenskommelse,. Iir Maijans, den mest apostoliske ledamoten af konseljen, har begärt afsked; men om detta skedt af blygsel öfver att hans råd så illa utslagit eller för det att hans med-ministrar nu vägra att tUllstyrka fördragets antagande, vet man cj. PORTUGAL. Angående den tilltänkta minister-förändringen afhöres ännu ingenting, utom det att Costa Cabrals broder kommer att emottaga marin-portföljen. ITan sjelf reser omkring i landet för att söka afvända segern ifrån oppositionen, vid de nästblifvande valen. Drottningen har utnämnt biskopen i Leiria till patriark i Lissabon, under väntan af påfvens stadfästelse. TYSKLAND. I Leijzig hade man på enskild väg fått den underrättelse, den 26 Maj, att alla medborgaresammöjligen en ibland anledningarne dertill i den hållas under bar himmel, på Engelska viset. SCH WIITZ. Berättelserna om den jesuitiska politiken i Luatt man vid jemförelsen deraf ej kan sluta till någonting vidare än en täfian emellan Guizot och jesuitergeneralen att öfverlista hvarandra. Från Paris förmäles nemligen, den 20 Maj, att en kudebudet i Schweitz, grefve Pontois, att regeringen i Luzern förklarat sig beredd till utfärdande af en allmän amnesti, om Edsförbundsstyrelsen ville förger och de öfriga ledarne vid de sista oroligheterna. Förbundsstyrelsen förfrågade sig derföre TIhos kabinettet i Tuilerierna, om franska styrelsen skulle vilja öfvertaga transporten. Svaret blef I bifallande, med vilkor blott att de, som skola transporteras, gifva sjelfva sitt bifall dertill, emeIdan Frankrike annars skulle kunna sägas vara verkställare 1 detta fall af Echweitziska myni digheters domar. Men grefve Pontois fick tillika oo OO MM mv uppdrag att försäkra Dr Steiger och hans medfångar om den skonsammaste behandling under öfverfarten till Amerika. — I motsats härtill berättas från Luzern, den 24 Maj, att Stora rådet den dagen upplöst sig, utan att fatta något afgörande beslut om Dr Steigers öde; hvaraf man på orten slutade att någonting i afseende på honom förehades i hemlighet, och att man icke ville åtnöja sig med hans aflägsnande från Europa. Den Luzernska underrättelsen synes mycket I sannolikare än den Franska, då ingen numera i Luzern betviflade alt jesuiterne skulle med det snaraste iorycka derstädes, och några bland de heliga bröderna befunno sig redan på stället, för latt såsom arkitekter tillse de byggnadsförändrin.