S 39. Vill Konungen utom Sverige och Norige ) resa, meddele ban Statsrådet in pleno denna sin föresats och inhemte dess tankar deröver, på sätt 9 S omtalar. Pesluter Konungen derefter sådan resa och den verkställer, befatte sig ej med Rikets styrelse ciler utofve den Konungsliga makten. så länge han utom sina Riken ) vistes, utan före Statsrådet, under sådon Konungens frånvaro, Regeringen i hans namn, etc. ete. 5 43. Går Konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter celler till konungariket Noir:ge reser, förordne — — — S 49. Riksens Ständer skola, i kraft af denna grundlag, hvart Tredje 9) år sammankomma. Uti hvarje Riksdagsbeslut — — — kalla. 8 55. Sista momentet. Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers plena väckas, må ej tili omedelbart afgörande der upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt Utskott, som ege att dem utreda och deröfver sig yttre, på sätt i Riksdagsordningen förestkrifves. 8 87. Riksens Ständer ega gemensamt med Konungen makt ett stifta allmän Civiloch Criminal-, samt Kyrbolag — —— ——— nro mn -— Överenskomma Riksens Ständer om någon ny Lag eiler om gammel Lägs upphäfvande eller förändrandåe, aflemne de förslag derom genom Talmännen till Konungen, som inhemte Statsrådets och Högsta Domstolens tankar deröfver, och sedan Han sitt beslut fattat kalle Rikets Ständer på Rikssalen attantingen emottaga Dess samtycke till deras ästundan eller afhöra Dess skäl att det vägra. Han Konungen icke förr, än Riksens Ständer åtskiljas. fatta och meddela sitt beslut, vare han oförkindrad att före nästföljande Riksdags öppnande förslaget ordagrannt bifalla och allmän kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses förstaget hafva förfallit, och Konungen underrättar då Risens Ständer vid deras rästa sammunkomst om de skäl, som hindrat förstagets antagande. Finner Konungen godt någon Lagfråga för KRikels Ständer framställa — — — stadgåt varit. H 406. Finner Utskottet — — — hvaruti, i stället för Statsråd, Fyra de äldsta Justitieråd 7) i dessa fall komma alt säte taga — — — fastställd varder, Rilksdagsoerdningen. g 2. Riksens Ständer skola, i kraft af Rikets antagna Regeringsform, hvart Tredje 5) år sammankomma. Uti hvarje Riksdagsbeslut — — — : kalla. S 45. Förra momentet. Allmogen i hvarje Härad välje inom sig, efter heminantalet, till Riksdagsman af Bondeståndet En, inom häradet boende och besuten, Hemmansägare, hvilken icke tillförene hört till annat Biksstånd, eller någon ordinarie beställning i Rikets tjenst eller fullmakt derå innehaft. Hrad om Hemmansägare nu är sagdt gäller ock om sådan EKronohkemmansåbo, som med stadgad ävorätt hemmanet innehafver. Vilja — — — sig förena. fi ee neo on 2.0 Vid alla Riksdagsmannaval — — — emellan, Dör den valde, eller bevisar han laga förfall, eller blifver han till Talman ) utsedd, anställes nytt vall — — — S 22. Fullmakterna böra, för att vara gällandeg lyda sålunda: — — — (för Bondestånd:t, boende och besuten å hemmanet !) N. N. uti N. N. härad af N. N. län) — — — utlemna. S 49. 4:0 Hvar och ea — — — ovägcriigen fattas. 2:0 Då saken från — — — akter och handlisgars. 3:0 Vid pröfningen i Såndens pl na af Utskotts afgifna förslag, skall detsamma först framställas till antagande eller förkastande, utan förändring. !!) Göres dervid anmärkning till förändring, och finner Ständet ärendet tillfylest utredt, må Stindet, sedan bestämdt förslag till sådan änaring blifvit uppgjordt, om dess antagande eller förkastande, antingen ges nust eller, derest någon ledamot det äskar, i annat plenum besluta. Ar anmärkningen af den beskaffenhet, att den anses fordra närmare utredning, erhålle Utskottet af samma anmärkning del, för att förslaget derefter ytterligare granska och jemka, När ett sålunda beredt förslag till Stånden återkommer, varde det behandladt på samma sätt, som här ofvan om Utskottets första förslag stadgas, dock att ytterligare återremiss ej må äga rum. 4:0 Återförvisar något Riksstånd — — — ej uppcehällas. 8 59. Alla — — — beträffar. Handlingar, hvilka till samtliga Riksstånden inlemnas eller från dem utgå, skola icke i protokollen intagas, utan endast med nummer eller kort rubrik antydas. Af dessa Handlingar böra, såsom bihang till samtliga Riksståndens protokoll, Konungens propositioner, Utskottens betänkanden, samt de protokollsutdrag, som innehålla Riksståndens deröfver fattade bestut, äfvensom Riksens Ständers skrifvelser till Konungen, och Riksdagsbeslutet serskildt från trycket, under Expeditions-Utskoltets eller, sedan Rissdag slutad är, Tryckfrihetskommilteens uppsigt, utgifvas, dock att hvad förut är på allmän b kostnad tryckt, och till Riksständen utdeladt, icke må i Bihanget å nyo tryckas. . Tryckfrihetsförordningen. joe o mn 5:o Privilegier — — — cen half mil. Då ett Boktryckeri — — — stadens rätt. Den ett nytt Boktryckeri inrättar, åligger att, sist trettio dagar innan någon skrift derifrån utgifves, så väl hos Magistraten i den stad hvaruti Boktryckeriet anlägges eller under hvars domsrätt han, såsom Boktryckare, skall lyda, som ock hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under hvars styrelse eller emhetes tills n stadan härar chlrniftlisan tiillännadgifo