Aftonbladet – 29 maj 1845, sida 3

DB Oo nUHldlvaS då DPUldH, 1 MM TIIRA tjenstemännen väljas af dem, som äro berätigade r Jatt rösta, qvalificerade såsom d.1egare; och hvart a och elt af dessa bolag är ett slags politisk kropp, r underkastad, liksom de större, splittringar och r motsägelser, men styrd med mycket större klokrihet och sakkunskap än som utvecklas vid ledningen af nationens egna angelägenheter. Och likväl i början af jernvägsperioden var regeringen och lagstiftande makten så långt ifrån att .Juppmuntra dessa bolag, att de tvertom hade att bekämpa ett ganska starkt motstånd; nu tvinga e de regeringen till ett system af speciallagstiftning -Joch styrelse för dem allena. Likaså äro våra ; större handelsfirmor, alla grundade på samma princip — förening i bemödanden och inbördes förtroende — i full verksamhet, med de bästa utsigter att lyckas förkofra sig. Uti ingenting synas Engelsmännen så utmärkte framför de andra Europas nationer, som i den allmänna färdigheten och skickligheten att handla tillsamman för ett gemensamt ändamål, utan behof af något yttre stöd eller någon medverkan ifrån verkställande maktens sida. En af Frankrikes skickligaIste statsmän har sagt, att associationsprincipen knappast är uppfattad i det landet, och dess användning istörre skala nästan alldeles der okänd. I Frankrike, säger man, måste regeringen handla i med oss, eljest kunna vi ingenting åstadkomma; Ji England, säger man, låt endast regeringen icke ställa sig i vår väg, och vi skola kunna uträtta jallt. Begge systemerna hafva sina fördelar och olägenheter; Franska regeringen, då den har öfI vYerinseendet öfver allmänna förbättringar, gör sin sak väl — det visar deras utmärkta offentliga byggnader, torg och monumenter; om vår regering befattar sig med någonting sådant, kan man endast vänta ett cländigt fuskarbete, såväl i ledningen som i resultatet. Om en fransk ministere skulle hafva åstadkommit en sådan hop af architektoniska uselheter, som nationalgalleriet, Nelsons monument och brunnarne på Trafalgartorget — skulle den allmänna barmen hafva drifvit den från makten. Men på andra sidan äro våra dockor och jernvägar, med hvilka regeringen aldrig befattat sig, verkliga underverk af skicklighet i byggnadskonsten. Men, säzser man, alla dessa saker äro tillkomne i andan att vinna, och hela denna verksamhet och förening, hvarigenom de tillkommit och utvecklats, äro blolt tydliga bevis på det välde, som hos oss utöfvas af orättfärdighetens mammon. De som så säga, lemna ur sigte hälften af de triumfer som associationsandan vunnit; ty för moraliska, religiösa och välgörande ändamål förena vi oss här i landet lika villigt och handla lika kraftfullt, som någonsin för de verldsliga. Det är just i denna anda som-Majmötena tillkommit. Ingen kan påstå, att de ändamål hvarför dessa möten hållas äro egennyttiga, inskränkta eller b2gränsade till någon viss trosbekännelse, något visst land eller folk. Föremålen för dessa församlingar af allvarsamma och nitiska män äro alltför talrika för att här beskrifvas, ty de äro legio; de omfatta bidragen af samfund för serskilde mäktige sekters missioner, för de blindas, fader-s lösas, döfstummas uppfostran, för böckers utdelande till sådana som ej kunna eller vilja köpas sådana, för evangeliums utspridande i fremmande h tungomil, för sjukas vård, för måttlighetens upp-e muntrande, för judars omvändelse, för krigs ut; n a s I e vm rotande, — kortligen för nästan hvarje fattligt religiöst eller filanthropiskt ändamål finnes det ett samfund, med ett machineri och en styrelse . af så fullkomlig beskaffenhet och så verksam, som ; någonsin något handelsbolags förvaltning. Kanlh väl någon egennytta förebrås dem, som så friko-s stigt understödja dessa samfund, att den årsin-8 komst, som för dessa ändamål endast under lop)Y pet af Maj månad uppbäres inom blott Exeter Hall, öfverstiger många sjelfständiga staters inkomstbudget. Den drift och de talanger, som 1tveklas i denna verksamhetssfer, äro verkligen örvånande; de äro för en fremling nästan ofattiga; för en fremmande regering skulle de till och med vara uppskvämmande. De misstänkamma, despotiska staterna på fastlandet skulle cke tillåta sådana församlingar; de skulle knap-Jst past kunna föreställa sig, att sådana folkmassor d: unde församla sig, endast för vä!görande ända-K nål, och de skulle befara vådor för staten i hvar e P vältalig uppmaning till folkets religiösa eller moSt aliska känslor. I Frankrike är man så rädd för) politiska möten, att personer knappast kunna der amlas för offentliga andaktsöfningar, utan lagliga nyndigheters tillå! else, så all icke den religiösa d riheten skall kunna missbrukas och förvandlas n: ill medel för politiska uppviglingar. Här i lan-rä let, åter, är politisk agitation till och med pål5 visst sätt lagligt tillåten, och dess tillvaro är åtninstone lika fullkomligt bekant för regeringen, om hvarje annan sak, och ingen minister skulle fåga att förbjuda en Anti-Maynooth-sammanbl omst på the Crown and Anchor,. Men vidli Majmötena undvikes frivilligt all politik; män aflhe Ila partier äro der församlade, till och med af)h le yttersta sidorna. Sådan! är det lyckliga resultaj 2! et af vårt fria system, som lemnar den enskilda öretagsandan att verka för sina egna ändamål sk ch på sill eget sätt, blott att landets allmänna agar å lydas, samt tillåter enskilda filantropier tt utöfvas obehindradt af alla misstänksamma dq. ontroller. Vi hafva stora skäl att vara erkän-! Fi amma för det att hvarken i ena eller andra väen, hvarken i religion eller handel, våra prin-)hö iper eller vår verksamhet nedtyngas af en re-t ering, som förfiras öfver hvarje fri jankeyttring. I? PO tt