Aftonbladet – 29 maj 1845, sida 1

så mycket genom sitt folklif eller sina cgendomligheter, som genom de bekantskaper vi forme. rade med en krets af aktniogsvärda landsmän hvilka voro bosatta derstädes. Det hör ock til en resas behagligheter, att träffa tillsammans mer personer, som födda i samma land som man sjel är född, dela för detta samma sympathier ocIl möta sin landsman med en öppenhjertighet oct välvilja såsom vore man gamla vänner och slig tingar; och det vor. icke underligt, om man ge nom dylika förhållanden skulle komma att se de; fremmande orten i en ännu behagligare dager är eljest. Med ett ord sagdt: Marseille var för os: alla en angenäm hamn, den vi lemnade med sak: nad och der vi länge skulle hafva velat dröja Till största delen välbygd, utrustad med de prakt: fullaste butiker och kaffcer och skiftande af er ifrån alla håll sammandragen menniskomassa, hvars grunddrag icke är endast fransyskt, icke endas! italienskt, icke endast spanskt, orientaliskt eller afrikanskt, utan på en gång litet af hvarje — måste en så stor stad (den har 459,000 innevånare länge kunna framställa en hop nyheter, som fängsla en resandes uppmärksamhet. Den lifliga kommunikationen med Algier gifver äfven eu ökad! intresse åt denna ort. Äfvenså närbelägenheten till Toulon, en hufvudstation för den fra:ska flottan. Under vår vistelse i Algier afgick I: race Vernet, den store målaren, till Algier, fö att besöka slagfältet vid Isly och andra af de stil len, som blifvit märkvärdiga genom det fransysktafrikanska kriget. Det är bekant, all han fått uppdrag af konung Ludvig Filip att måla några bataljstycken ur detta krig. Några dagar sednare anlände till Marseille hertigen af sly sjelf, Bugeaud, för att gå öfver till Afrika. Staden Marseille är Med Ihafvets förnämsta handelsstad, so: ni redan vet förut. Dep uptar i förhållande til sin folkrikhet ingen serde!es stor areal, men egei till största delen breda, reguliera och vackra ga tor, samt flera öppna platser, som äro kringbyg