Aftonbladet – 24 maj 1845, sida 3

på ett ställe lägo 48 vattencisterner, upptagande s fot i längd och 46 i bredd under jorden, dit m icke kunde gå, utan blott ofvanifrån se och beund dessa stora, höga hvallbyggnader. Nära stranden r träffade vi ett stort hus, som blifvit urgräfdt, då 20 stora marmorpelare blifvit framdragne i dage genom engelsk försorg, utom flere dem man red utskeppat. Sköna korinthiska kapiteler funnos der mängd. Vi hafva genom studier och förfrågning förvissat oss om, att detta är en del af det ä!ds Carthago; ty sedan det förstördes, 146 år före Cm sti födelse, uppbygde romarne det nya längre in landet. Chateaubriand lärer 4807 utredt detta; m ännu torde mycket här återstå för forskningen, I dagligen hittas här ännu mynt. Några sådane 4 bjödos af arbetare, hvilka vi i början betalade m piastrar, sedan med engelskt silfvermynt, och slut gen gaf jag, i brist på annat, ett par svenska sc -Istyfrar för några nyss uppgräfda kopparsmulor, hv Ika, när de blifva rena, torde glädja nägon natu forskare. Men huru vi gingo och gingo i åkrar nyss i ax gånget hvete, bönor och korn, tröttna våra vägvisare och, hvad som värre var, sjelfva sc Jguden att följa oss längre; knappt hunno vi bäte förr än skymningen kom med en försvarlig regnb under hvilken vi uppnådde korvetten helt sent, tröt och hungriga som jägare. Måndags-eftermiddage Isedan konsuln varit ombord att taga afsked af os Iseglade vi. Vi hafva haft ombytligt väder, och i: kommo i 8 dagars karantän i Malta den 47 Apr Malta är en så välbekant ort, att jag visserlige icke kan säga nägot nytt derom; men den, som til äfventyrs icke hört nog om det gamla, kan taga s en dosis lagom morgonläsning, af detta blad, i f: det når honom. — Redan Ehrensvärd anmärkte, a allting här var gult, och tyckte det vara nog sag om jordmån, stad och folk. Alla tre hafva, uto: denna gulhet, sina märkvärdigheter, äfven oberäkna den historiska, som jag har färre källor att inbemi här, än om jag vore hemma — tror jag. Namn har fordom varit Iperia, Ogygia, Melitta och Malt allt efter som Pheaker, Phoenicier, Greker, Carths ginenser, homare, Saracener, Norrmanner, Johann terriddare och Engelsmän rådt om ön. Man må doc ej glömma, att det egentligen är 3 öar: Malta, Gor och Comino, som nu och oftast förut hört tillsam man, fast det första af dessa namn merändels begag nas för att utmärka så väl hela engelska besittninge som hufvudön, staden Valetta eller blott dess hamn — När så många täflat om äganderätten, utvisar det att något värde måtte finnas i de sandiga klipporns Klimatet är också så mildt, att ingen vinter här ä känd, och på de fläckar, som odlas medelst hitför jord, vexer allt, hvad man behagar plantera; så t. ex äta vi nu smultron till desert, då vi söndagen få s chefen vid vårt Kord, och bättro apelsiner har ja aldrig smakat. Polates och en slags plommon, sor likna potatesknopp, äro äfven under mognande. Staden Valetta är vackert bygd och lär vara ut märkt ren och putsad, så att den förtjenar någo mera binamn än Ehrensvärds. Som vi ännu ick ätt gå dit, kan jag blott nämna, hvad jag sett på af stånd. När man inkommit nära den smala öppnin gen cmeillan S:t Elmo och la Victoriosa, ser man : ypperliga hamnar; den cna, till höger, är egentlig karantånshamnen; den andra är delad i vissa vikar i en af dem är kofferdivarf, och derutom ligger ör logsmännens karantänsplats, der äfven vi nu befinn. oss, helt nära de få engelske men of War, som mn finnas här, nemligen linieskeppet Formidable, kor vetten Amazon, briggen Snake och nya briggen Fan thom, förutan 2 engelska och 2 franska ångbåtar hvilka begagnas som paketer till Ma seille, Gibralta 0. 8. Vv. På udden emellan dessa begge hamnar lig ger Valeita uppstaplad, med fästningsverk både ner vid stranden och uppe på höjden, samt öfverst de nuvarande guvernörshuset, der de fordne stormästarne bott. På sidorne af hamnarne lära 4 andra stä Ger eller qvarter ligga, hvilka nu höra tillhopa med valetta. Jag väntar mig mera nöje af denna ort än af Gibraltar, ty man får här hästar för godt pris och kan således lält göra en färd upp till gamla hufvudstaden Civita vechia eller till guvernörens sommarnöje, S:t Antonio, der den enda park på ön lä rer finnas. Folket är ej eller så farligt som spanjorerne, utan rätt beskedligt, flitigt och indust Med skäl kan man säga hvad göra de icke för pengar; ty, nöjde med liten förtjenst, hitta de på alla möjliga slags näringsgronar När man först inkommer, ser man tjogtals snabbroende salubåtar, med högt uppskjutande stäfvar, följa fartyget så tätt, att blott deras vana alt sköta sig hindrar dem från att blifva öfverseglade. Under karantänstiden kommer ständigt folk, som bjuder ut varor, hvilka lemnas att beses på karantäns-platsen. Den lilla i klippan huggna gård är vår enda tiliflygt, under den putsning och jappsalfning, som nu herrskar ombord. Ber äro .rappsteg huggna i den gula klippan, af hvars bilar huset är bygdt, dess ornamenter gjo da, och fastgöingspollare uthuggne. Stenen innehåller snäckskal och annat skräp, och är så lös, att jag, i stället att nskära mitt eller fartygets namn, så som andra till usental gjort i alla tider, med min pennknif ristade n sjöman till häst och diverse andra figurer lika ätt, som om det varit i bokeller björkbark. Denia plats begagna vi till vår gymnastik-, sång-, dans-, ökoch promenadplats; och dessutom måste den af olket begagnas för rengöring af dess och fartygets ffekter. En dag var jag der sysselsatt att rita af utsiglen, då jag såg en liten båt kila förbi, som var etydligt kortare än salig Argo; en man hade nemigen jemt rum att sitta på botten, men detta dimimutiv af båt var en förtvillad seglare. Vår afstängning kommer att räcka till öfvermoron, och det är troligt, att vi sedan komma att 1igsa här till omkring d. 4 Maj. Vi hoppas då, bland ndra förlustelser, få höra Puritanerne på den ganka goda operan. . Chefen har här fått böcker i sjöyrket, dem äfven i hafva tillfälle att sysselsätta oss med; karantänsiden har gått fort nog, och jag anser den som en ss alldeles till skänks gifven tid, under hyilken jag unnat göra undan åtskilligt, som annars blifvit gjordt. Omkring den 24 Maj böra vi vara i Gibraltar, och edan gissar jag vi få skynda oss hem; kanske komner Portsmouth att anlöpas. ENTRE RÄTIEGÅNGSOCH POLISSAKRER