Aftonbladet – 24 maj 1845, sida 1

SKOLASTIKA.) NOVELL AF A. VON STERNBERG. IV. Skolastika satt ännu vid lampskenet och mi lade ifrigt på det ofulländade draperiet. Ho bortlade först penseln och paletten, då hon, u tröttad, fått bilden färdig. Ehuru det led emc morgonen, var likväl ännu mycket qvar af de mörka vinternatten. Stormen hade saktat sig oc snögloppet hade vikit för en klar stjernbimme Nunnans säng, hvarpå bon nu hvilade, stod s att hon kunde öfverse en stor del af den, me millioner tindrande ljuspunkter besådda himlei På målarställningen brann ännu lampan och k: stade ett blekt sken på en af de målade helgc nens drag. Fysionomien var, såsom Feodora be skrifvit den, stel och tvungen inom linier oc former — men likvöl icke kall. Vid den matt belysningen vann taflan eit egendomligt lif. Fi guren, som föreställde martyrinnan Apollonia frå Tyrus, tycktes vilja framträda ur dunklet, så glän sande hvitt framsträcktes högra knäct genom de lätta manteln, som syntes fladdra för njpattvinder Den unga nunnan häftade, orolfö, blickarne p sina händers verk. Skulle jag, tänkte hon, äfve i denna bild hafva ingjulit ett falskt, misshaglig 1f? Vore det mi alt jag å nyo dukat unde för förförelsen, att, eller mina usla, jordiska dröm mar, påtrycka bilden då och upphöjda? Ä den icke åter för varm, för 1 fyande — med ct ord för syndig? — ÖO, jag är förl stad; min co lyckliga liflighet låter ej styra sig. Jag trodd mig utkorad, alt rr cit dyrkadt helgon ; bild men förmår det icke. Den enaldiga, nästan a sinneskraft beröfvade förmår det, i henne är d heliges ande verks Ilon reste sig, stödd hufvudet emot händerna och fällde iårar. Scda steg hon upp, framtog ur elt skåp en liten trä låda, öppnade den ech höll framför lampan e Be ÅA. B. A 114, 1435 och 418.