Aftonbladet – 23 maj 1845, sida 1

SKOLASTIKA.) NOVELL AF ÅA. VON STERNBERG. HI. Detta hjertliga samtal afbröts af en sträf röst, som, i trots af stormens dån, förspordes, sjungande en omelodiös folkvisa. I detsamma skedde ett slag på fönstret, såsom af ett spö eller en ridpiska. Den slumrande nunnan blef deraf väckt och tumlade upp, gnuggande ögonen. — Ni, ropade Feodora, hvarföre stirrar du på oss, såsom vore vi ett par spöken? Har det ändtligen fbehagat den lifliga Marfa, att vakna från sin söta sömn? Gå och öppna, kossacken är för dörren. Den tilltalade unga flickan, som hade en äkta rysk nationalfysionomi, ett bredt, rundt ansigte, tjocka läppar, gropar i kinderna, små svarta blinkande ögon och en käck stumpnäsa, sprang, utan att svara ett ord, till ett hörn af rummet, framtog en lykta, upptände en ljusbit och skyndade skrattande ut. Den ankommande, som benämndes ,kossackp, var en invånarinna inom dessa heliga murar, men aldrig skulle man trott sig här finna en sådan gestalt. Marfa blef stående på något afstånd i gången vid dörren, hindrad af de tjocka snöflingorna, som yrade emot henne. Ilon åtnö des med att upphöja lyktan så högt hennes arm förmådde. Vid skenet deraf syntes en äfventyrlig gestalt utveckla sig genom nattens mörker och snömolnet. På en liten motspänstig och ruggig häst satt en i fårskinnspels hukad varelse, hvilken, om den ) Se A. B. Ae 414 och 145.