Aftonbladet – 22 maj 1845, sida 3

— Angående en svensk undersåte Johan Nordberg från Stockholm, tilltalad i Petersburg för afsigten att genom bedrägeri tillegna sig 300 holländska dukater, meddelar Dagbladet för i dag en lång berättelse af följande hufvudsakliga innehåll: Nordberg hade i St. Petersburg, den 7 Juni sistl. år 4843 hyrt rum uti ett hus för 450 rubel bko assignationer i månaden, under förebärande, att dessa rum skulle begagnas af en grefve, och låtit ditföra några få möbler, dem han plaserat i främsta rummet. Om aftonen den 40 Juni hade han begifvit sig till handlanden Odiutsoffs vexelbod och derifrån medtagit handelsbetjenten Trofimoff med 300 holländska dukater under förevändning att han hemma hos sig ville bortvexla bankoassignationer; sedan han i främre rummet af Trofimoff emottagit dessa dukater, hade han lagt dem på en bricka, hvarmed han begifvit sig till de inre rummen, men när Trofimoff ämnat följa efter honom, hade Nordberg bjudit till att igenläsa dörren, samt då han icke hunnit dermed, företagit sig att springa till ett annat rum, och derifrån ut i förstugan och utför trappan, der han stigit miste, stupat och fällt penningarne; sjelf hade han sedermera tagit till flykten, men på Trofimofis rop blifvit gripen af en hyrkusk. Kriminalhofrätten hade derföre dömt Nordberg att genom polisen undergå extrajudiciel bestraffning och sedan öfverlemnas till krigstjenst, eller i händelse han dertill ansågs vara oduglig, anställas vid något arrestantkompagni, samt att, om han äfven vore till begagnande vid arbete olämplig, försändas till kolonierne i Siberien. Men som enligt den mellan Sverige och Ryssland ingångna konvention, svenska undersäter i Ryssland icke kunna dömas till kroppsstraff, krigstjenst eller deportation till Siberien, förordnade kriminalöfverdomstolen i Petersburg att Nordberg skulle sändas öfver gränsen, och kriminalhofrättens förfarande öfverlemnades till guvernementsregeringens granskning. Nordberg har på fångskjuts hitkommit och var i tisdags till förbör i poliskammaren inställd. Han skall, enligt egen uppgift, för 5 å 6 är sedan, idkat guldslageriyrket här i staden. Följande omständigheter vid hans aflägsnande härifrån omtalades den tiden: Han plägade då bekanskap med en viss ryktbar norsk mamsell, vid namn Larsen, som bodde vid Prestgatan. N:s affärer voro sådana, att han nödgades undanhålla sig för exekutionsbetjenterna. En morgon hade dessa, som förgäfves sökt N. i hansbostad, begifvit sig till mamsell Larsens hemvist, der, enligt anvisning, N. skulle finnas. Detta ezde också sin rigtighet, men, nyckeln var tagen ur dörren,som de förgäfves bultade på. N. var nu nära att blifva knipen, men hans väninna hjelpte honom ur hans kinkiga belägenhet. Midt emot på andra sidan af gatan bodde en af hennes bekanta, Betty Törnqvist, som sedan den tiden haft många öden och äfven varit intagen på norra korrektionsinrättningen. Enligt öfverenskommelse med henne sköt Larsen ut genom sitt fönster ett strykbräde, hvilket lyckligtvis räckte öfver den smala gatan från det ena fönstret till det andra. På denna brygga kröp N. öfver till Bettys kammare och begaf sig skyndsamt derifrån ned till Skeppsbron, samt gick om bord på ett der liggande finskt ångfartyg, som just då skulle afgå. Förut hade han försedt sig med pass för resa till Ryssland. Sedan N. väl kommit undan, insläpptes execkutionsbetjenterne i Larsens rum, men funno då N. borta. De lära likväl haft underrättelse om hans tillämnade afresa, hvarföre de skyndade efter till fartyget. Derifrån höll N. god utkik, och när han bemärkte sina förföljare komma, begaf han sig nedi salongen, nedtog en på väggen hängande uniformskappa, insvepte sig i den, samt satte sig i ett hörn och låtsade sofva. Rättvisans tjenare undersökte fartyget, men vågade icke väcka eller taga i närmare beskådande densofvande officern, som sålunda undkom. På samma fartyg, eller måhända något sednare, lärer också mamsell Larsen afrest till Petersburg. — Enligt N:s uppgift har han på sistnämnde ställe idkat guldslageriyrket till dess han blifvit häktad, och ställd under tilltal för den nu ifrågavarande förbrytelsen, I går blef Nordberg ställd på fri fot.