RET 20 pp DK. Stockholm i Maj 1845. P. A. NORSTEDT SÖNER. I dag har utkommit ilBokhandeln i Stockholm och landsorterne, på Boktryckaren L. J. Hjertas förlag (priset: 9 Rdr banko) : SVERIGE 1845-1844, THEODOR MUGGE. Öfversättning. . Komplett i tvenne delar. FÖRRA DELENS INNEHÅLL: FÖRSTA KAPITLET (sid. 9—49): Resa från Trondbiem till Jemtland; Svenska skjutsinrältningen; Skjuts-författning; Straff; Skillnaden emellan Norrska och Svenska skjuts-inrättningar; Folk-karakterens skiljaktighet; Mynt-förhållanden; Landets utseende; Naturen af svenska norden; Klimat; Berg-arter; Jern; Rullstenar och klippras; Jordbruket i södra delen af Sverige; Landets indelning; Sädesodlingen i norra provinserna; Lefnadssättet och sederna i Jemtland; Öfverflöd af skog och misshushållning dermed; Skogsbrist i andra delar aflandet; Skogsförödelse; Skogs-kultur; Boskapsskötsel; Orsakerna till dess otillräcklighet; Rofdjur; Landtfolkets kraft och drift; Adeln och Bondeståndet; Grund-egendom; Densammas indelning; Hemman och lägenheter; Beskattningens dlikhet; Frälseegendomarnes skaltfrihet; Orsakerna dertill; Bondhemma nens höga utskylder; Den fattigare folkklassens tillstånd; Dess inde!ning; Jordägare, torpare, inhysesmän och tjenstehjon ; Städernas beskattning; Förmögenhetens fördelning; Allmän önskan om förändring i skatteväsendet; Landets förhoppning. — ANDRA KAPITLET (sid. 50—94): Resa från Jemtland till Medelpad; Landets ökade jordbruk; Talrikare hemman och kyrkor; Anfall af röfvare; Röfvare i högsta norden; Presterskapets inflytande på foikets uppfostran; Dess uppsigt öfver kyrkobesök; Husförhör; Bränvin; Dess förderfliga inflytande på nationen; Öfverhandtagande bruk; Följderna deraf för jordbruk och boskapsskötsel; Straff för fylleri; Måttlighetsföreningar; Deras fö!jder i Irland; Svenska presterskapets motstånd vid nya förändringar; Nyare iders långsamma spridande i norden; Pressens inflytande; Bildningen hos den bättre delen af landtfolket; Skiljaktighet i Norrmännens och Svenskarnes karakter; De tre nordiskt germaniska språkens likhet; Likhet med Tyskan; Fransyska och Tyska språkens inflytande; Svenskarnes och Finnarnes språkfärdighet; Barns oriktiga språkundervisning; Tyska språket i svenska norden; Tyska reIsande; Svenska städernas utseende; Skeppsbyggeri och fiskfångst vid kusterna; Brobyggnad; Minnesmärken efter upproret i Dalarne och He!sing!and; Fattigdom i bergsdalarne; Erinringar om folkets drägter; Fattigvård; Ivar femte menniska i Sverige är hjelpbehöfvande; Orsaken till denna utarmning; Brutala scener under dryckenskap; Böndernas tobaksrökande och snusande; Långsammsare fortskaffning; Svenska och norrska hästar; Landsvägar; Deras underhåll; Tillspärrande genom grindar; Jordbrukets tilltagande; Första anblicken af löfträd; Ask, lönn och hassel; Linnes alm; Gefle; Stadens fabriker; Skeppsfart; Böndernas på landet industri; Handtverkare;Deras skicklighet; Svordomar; Gästvifvaregårdarnes beskaffenhet; Elfkarieby; Resor om hösten; Fara af förkylningar; Klagan öfver skjutsväsendet; Af regeringen inrättade postvagnar; Brist på silfvermynt; Sedlar; Bankooch riksgäldsmynt; Landets utseende; Bergssträckningarnes upphörande; Hus med halmtak; Barkbröd; Den första eken; Dalelfven; Elfkarleby-fall; Vägen till Dannemora; Jerngjuterier; Hammarverk; Österby. — TREDJE KAPITLET (sid. 95—464): Dannemora; denstora grufvan; Dannemoras historia; Grufvans drifvande; Arbetarnes belägenhet; Strid mot naturförhållanden; Vattnets och isens förstörelser; Bergverksrätt; Beskattning; Prohibitiv-stadgar; Svenska bergshandteringens tillstånd; Metallskatternas 0ofullkomliga begagnande; Statens häremotlsgda hinder; Jernarbetarne i bytteverken; Jernindustriens förbältring; Valsverk; Mekaniska verkstäder; Dåliga och dyra jernvaror; Resa till Upsala; Rysshat; Orsaken dertill i alla nordiska rikena; Nordiska förbundet; Ungdomens ifver derför; Församling i Upsala; Hindren emot ctt sådant förbund; Blick på Tyskland, jemfördt med Sverige; De lägre klassernas, åkeroch bergbrukens belägenhet; Tysk och Skandinavisk förening; Liflighet i Upsala; Stadens läge; Domkyrka; Grafvårdar; Historiska erinringar; Slott; Bibliotek; Universitet; Dotering och inrättning; Studenter; Kyrkans tvång: Presterskapets mörkare -åsigter; Söndagens firande; Kyrkoplikt; Öronbikt och messa; Sekter; Läsare; Predikosjuka; Förföljelse emot fritt tänkande män; Pastorater; De andliges antal; Underhåll; Inkomster; Examen; Adjunkter; Skollärare; Presterskapets organisation, makt och inflytande; Studenternas antal i Upsala och Lund; De studerandes förhållande efter folkklasserne; Gymnasier; Elementarskolor; Deras brister; Vetenskapernas tillstånd; Universiteternas ringa understöd; Lagfarenheten; Densammas ånyo uppblomstrande; Landets förvaltning; Län, fögderier, härader; Landshöfdingar; Fogdar, länsmän, fjerdingsmän; Skrifvar-staten; Kraften af det sig sjelf styrande fo!ket; Justitie-inrättningar; Häradsrätt; Nämnd; Häradshöfding: Lagmansrätt; Hof rätt; Konungens högste domsto:; Ny lagbok; Justisens förbättrande. — FJERDE KAPITLET (sid. 165-940): En svensks omdöme öfver Sverige; Landets allmänna förhoppning på konung Oscar; Konunzens deltagande för vetenskaperna; Historikern Geijer; Hans inflytande på svenska titteraturen; Litterär strid och utveckling: Vetenskapsakademi; Fransmännens inflytande; Dalin; Gustaf Iil:s tid; Smakens förderf; Carl Bellman; Den nyare romantikens strid emot äldre tiden; Skaldeförening i Upsala; Askelöf, Atterbom, Geijer; Fosforisterne såsom po itiskt parti; Geijers svenska fo!kets häfder; Georg Wahlenberg; Botanisk trädgård; Resa till Stockholm; Tidigt anläggande af vinterkläder; Mälaren; Do stora sjöarne i mediersta Sverige; Valtenvägar; Kanalanläggningar; Götha kanal; Georg Adlersparre Joch Balthasar Platen; Strid och hinder emot kanalbyggnad; I Wenern och Wettern; Trollhätte kanal och Trollhätte fall; Indelta armeens arbete; Hendelsrörelse på kanalerna; Mälarens betydenhet; Tidigasto stals!if; Sigtuna ruiner; Märkvärdig stenbyggnad; Skokloster; Drottningholm; Lofö; Svenska konungarnes byggnadslust; Mängden af lust slott; Stockholmsbocernes lustfärder; Brist på fo:k if; Musik och sång; Anblicken af Stockhom; Ångfartygsfärden på Mälaren; Värdshus; Deras inrättning; Spisqvarter; Stora och lilla Sällskapet; Bränvinsbord; Uppasserskor; Qvinliga könets arbeten; Roddarmadamer; Skillnaden emellan benämningen fru och madam; Flicka, mamsell, jungfru, fröken; Språkbruk; Stockholms sköna läge; Utsigt från Mosebacke; Byggnadsart, lefnadssätt och seder; Brist på allmänna vagnar; Stadens gatläggning och upplysning; Fasthållande vid ärfda bruk; Brist på, kommunal-lagar. — FEMTE KAPITLET fa4 0414-9641: Stockholm, Sveriges centralpunktStadens