Aftonbladet – 20 maj 1845, sida 3

A sexmän på hvardera, hafva dock inalles 40,000 sådance varit satta i rörelse för de 8 stamböckerna, och och om de för hvarje tillsatt blott en enda dag, hafva de dock lupit bort 80,000 dagsverken, hvilka, värderade blott till 42 sk., dock göra en summa af 20,000 Rdr, eiler lika mycket som hela uppbörden, hvilken således är den dyraste af alla. Utom denna tunga på sexmännen, utgår ock sjelfva beskattningen ojemnt; ty om t. ex. på V. gifves 4 sk., är detta mångfaldigt mer, än om från en herregård gifves 8 sk., och högre går väl sällan bidraget från en sådan, om än han vore aldrig så stor. Ojemnt blir ock hjelpen fördelad, då händelsen så kan foga, att der behofvet är störst, blir hjelpen minst och så tvertom. Det låter visst vackert, att den kristliga barmhertigheten må vara fri; men då densamma, till bevis på dess aftynande eller oförmåga, allt mera måste regleras af legarne, tyckas ock dessa, äfven vid denna fattigskatt, böra få gälla till rättvis fördelning af bördan. Af sin fordna tionde hafva vål kyrkorna qvar 5. k. vinoch byggnadssäd; men ofta så knapt tilitagen, att den ej engång förslår till förstnämnde behof. Härifrån göra domkyrkorna ett lysande undantag, då de hafva 2 t:r från hvarje socken i stiftet och dessutom hemman sig anslagne, så att deras församlingar kunna vara fria från all byggnadsskylaighet. Så ojemnt faller ock denna beskattning. Förra ärets stamböcker upptaga en förslagssumma af .89,000 Rår och nästföregående ärets 46,000 Rdr eller för hvarje af de 44 kyrkorna pr medium 9000 Rär. En stenkyrsa bör väl kunna stå i minst 2350 är och skulle så(edes högst 40 om året behöfva nybyggas med en sostnad af 90,000 Rår. — Enär nu rikets hemman, och i kyrkbyggnadsskyldigheten med dem lika, masignar, stångjernshärdar, kniphamrar och qvarnar samnanräknas, gär byggnadsskyldiges hemmantal öfver ;7,000, hvilka med en årlig skatt af 4 :V, Rdr synas unna svara mot pågående behofvet. Detta bleve ock ungefär på . mantal 4 sk. för hvarje kyrka, Her 8 sk. om året. ES s— EE