Aftonbladet – 16 maj 1845, sida 2

ULL: DUL JAlUL TIL TYIBRHTV IIe FR HIVIL 2 RIESDAGEN. Riksstånden hade i går afton plena. — Hos Ridd. och Adeln förekom Statsutskottets utlåtande J4 287, rörande förändringar isättet för utgörande af indelta räntor, samt om dessas jemte tiondespanmålens indragning tillstatsverket, m. m. Efter trenne timmars diskussion och selan votering om kontraproposition blifvit anställd, bifölls utlåtandet med 532 röster mot 29, dock med några utaf grefve Cronhjelm i 5:te och 9:de punkterna föreslagna förändringar. För bifall taade grefve Cronhjelm, statsrådet Fåhreus, frih. Palmstjerna, C. O., herrar Westerstrand och Åkerman. Friherre Jacob Cederström ville bifalla nåsra punkter och afslå de öfrige. Emot betänkanlet yurade sig H. Exe. grefve Björnstjerna och ierr von Hartmansdorff. — Hos Borgareståndet föreårogs Statsutskotets mem. JM 312 med 53 SS af förslaget till nytt veglemente för riksgäldskontoret; de gjorda framställningarna gillades eller lades till handlingarna. Derefter förekom Bankoutskottets mem. JM 61, ned förslag till åtskilliga förändringar i 4 art. af hankoreglementet, godkändes; samma Utskotts menorial AA? 62, med förslag till åtskilliga föränIrade föreskrifter i 3 art. af bankoreg!ementet, sillades med några obetydliga redaktionsförändrinsar, och JE 63 med förslag till förändringar i 7 rt. af bankoreglementet, godkändes. Uti föregående dagens plenum förekom, bland innat, Statsutskottets tillstyrkande att inköpa det . k. Ridderstolpeska huset till inrymmande af siksarkiv, dervid Ståndet genom votering och på len förseglade sedelns röst biföll det i herr Vallcys reservation framställda förslag, att nämnde hus skulle inköpas och riksgäldskontoret deruti inrymmas. — Hos Bondeståndet förekom en liflig diskussion öfver sammansatta Bankooch Lagutskottens, i anledning af riksståndens olika beslut rörande privatbankslagen uppgjorda sammanjemkningsförslag, hvari utskotten, för den händelse inbjudningarne till riksstånden alt i vissa delar antaga hvarandras beslut, icke skulle vinna bifall, föreslagit omröstningar i förstärkt Lagutskott. J. J. Rutberg, J. F. Dahllöf, Per Sahlström, Henrik Anders on, Bengt Gudmundsson, Sven Heurlin, Anders Andersson m. fl. ville, att omröstningen skulle ske i förstärkt Bankooch Lagutskott, och ickce i förstärkt Lagutskott ensamt. Per Nilsson från Skåne biträdde denna mening, men yttrade derjemte att, om frågans afgörande skulle öfverlemnas åt blott eft förstärkt utskolt, så borde det vara Bankoutskottet. Strindlund fann den ena åsigen lika orimlig som den andra; förstärkt Lagutskott vore det mest kompetenta att anställa voteringen; att förstärka båda utskotten vore alldeles emot grundlagen, enär i hela riksdagsordningen ingenting stadgas om förstärkta sammansatta utskott; tal. begärde härom upplysning af sekreteraren, hvilken i anledning deraf förklarade att grundlagen visserligen ej nämnde något derom, men att det likväl hade praxis för sig. Förre talmannen Anders Eriksson och Fredr. v. Zwoigbergk delade S rindlunds åsigt, då frågan, såsom äfven Sahlström medgifvit, egentligen vore al civillagsnatur; de yrkade bifall till utskottets hemställan, så mycket heldre, som Borgareståndet bifallit densamma. Härvid anmärkte Andreas Bengtsson, att man lika gerna kunde öfverlemnma frågan åt förstärkt Bankoutskott, på sält Presteståndet beslutat. Dahllöf svarade härpå, att han i allmänhet ej ville tillstyrka Presteståndets beslut till efterföljd. Anders Andersson från Skaraborgs län yttrade, att det ville synas som det blifvit en ambitionssak för båda utskottens ledamöter at få vara med om ifrågavarande votering. Några talare af andra sidan undrade huru ett förstärkt sammansatt utskott skulle bildas och om det borde bestå af 429 eller 240 leda möter. Bengt Gudmundsson fann, vid närmare esinning, det vara bäst att öfverlemna saken: afgörande åt förstärkt Bankoutskott ensamt. Af ven Heurlin frångick sin förra mening, och bi trädde detta yrkande. Vid derefter anställd vo tering beslöts att frågan skulle hänskjutas under I förstärkt Bankoutskott. Heurlin föreslog en in Ibjudning till Adeln och Borgareståndet att in