hyste att, endast för din skull, återfå det saknade åkdonet. Ja — vid Gud! — det var för att medelst dess innehåll kunna lindra de lidanden, al hvilka jag såg dig hotas, såvida vi fortsatte resan utan kläder och lifsmedel. Tusende gånger förebrådde jag mig sedan att hafva varit orsaken tll din död, ty jag föreställde mig att du aldrig skulle kunnat uthärda de lidanden, som väntade dig, cller genomgå alla de förskräckliga olyckor, hvarom berättelser med hvarje dag hunno mig. Då jag tog för afgjordt att du, genom mitt förvållande, förgåtts i elände, bör jag väl nu beklaga mig öfver att en annan räddat och uppehållit dig, och bör jag vredgas öfver att du, sedan du i åratal forskat efter mig, utan att finna ringaste spår, och således måste tro mig vara längesedan död, med din hand belönade den ädle mannens tillgifvenhet? — Maria! Ullade han efter något ujpebåll. Dt återstår mig endast en högtidlig fråga att göra dig. Ditt svar på denna fråga, detta svar, som jag besvär digatt afgifva öppet och uppriktigt, skall oåterkalleligen afgöra begges vårt öde, — Maria, är du lycklig? Vid denna fråga öfversköljdes den unga fruns ansigte af en tåreflod. Imedlertid hade hennes tårar ingenting bittert. Hon betäckte sitt ansigte med sina båda händer, lutade sig mot mannens utsträckta hand och sade, under det att djupa snyftningar flera gånger albröto hennes ord: — Huru vill du väl att jag inför dig, som gjorde mig så lycklig under de tvänne åren af vår sammanlefnad, inför dig, som, jag ser det mycket väl, ännu hyser för mig samma varma tillgifvenhet som förr, skall kunna tillstå att jag finner mig lycklig med en annan? — Skona mig från detta obehag; skona dig sjelf från den sorg du skulle erfara af denna min öppna bekännelse. — Ett annat förhållande må tjena mig till ursäkt, emedan det ingifver mig en känsla, den ljufvaste som någonsin blifvit en qvinna tillåtet att erfara: — Jag är mor: jag tillber mitt barn och min sednare man är milt barns far. — Jag förstår, uppskattar och beundrar allt det grannlaga i ditt ädla svar, återtog mannen.