Aftonbladet – 15 maj 1845, sida 1

STÖ OC Af OLM. Utländsk post ankom på förmiddagen, och medförde tidningar från Paris af d. 5, från FLondon al d. 6, samt från Hamburg af d. 9 dennes. FRANKRIKE. Vid debatten d. 2 Maj angående jesuiterfrågan (se tisdagsnumret), uppträdde, efter herr Thiers, ministern för justitieoch religtonsärenden, herr Martin (du Nord), men med ett ganska obestämdt, svagt och otillfredsställande tal. Han erkände den emot religiösa korporalioner bestående lagstiftningen; ansåg S 5 af chartan icke upphäfva densamma; men ansåg alt det fanns lagar som regeringen blott kunde använda med iakttagande af vishet, försigtighet och varsamhet. Man kan ej, utan de giltigaste grunder, hindra Individer att lefva efter sitt behag. Frågan vore således, om förhållandena verkligen nu nödvändigt fordrade att man vidtoge åtgärder emot jesuiterna. Regeringen anser de förespeglade vadorna af jesuiternas tillvarelse öfverdrifna. Talaren ansåg bäst, alt om man skulle handla i denna sak, det skedde i öfverensstämmelse med den andliga makten, emedan man eljest lätt komme att kompromettera Clerus. Hr Carnt antog sig jesuiternas sak, erinrade om Bossuet och Fenelon, som sagt: Ve den, som så förstår gallikanska friheterna, som öfverhetspersonerna göra det! Detta upptog herr Dupin, som ej ville att man förblandade frågorha om jesuiterna och om fromma korporationers och sällskapers tolererande. Han ansåg sådana samfund, som hade till afsigt de otrognas omvändelse, nyttiga, emedan de utbreda bildning och civilisationens inflytelse; men jesuitismen var ingen troslära, den fordrade ett ovilkorligt underkastande för ett emot staten fiendtligt ändamål, ;n blind lydnad åt utländske despotiska öfverrerrar, ett sträfvande att genom alla slags medel komma till herravälde och alt underordna sig all nyndighet i staten. Talaren erinrade om, att åsom Portalis sagt, det icke endast vore en rätt, tan en evig stats-princip, alt ingen korporation unde i staten bestå utan dess medgifvande; han ppläste åtskilligt ur protokollen i Affnaerska saen, för att bevisa tillvarelsen af ett sälskap, som rotsade hela samhället, och uppmanade Kammaen att yrka ett slut på detta förakt mot lagarna,