Aftonbladet – 14 maj 1845, sida 3

TILL SALU FINNES: I dag har utkommt iJBokhandeln i Stockholm och landsorternö, på Boktryckaren J. J. Hjertas förlag (priset: 2 Rdr banko): SVERIGE 1843-1844, af THEODOR MÖGGE. Öfversältning. ; Komplett i tvenne delar. FÖRRA DELENS INNEHÅLL: FÖRSTA KAPITLET (sid . 9—49,: Resa från Trondhiem vill Jemtland; Svenska skjutsinrätlningen; Skjuts-författniag; Straff; Skillnaden emellan Norrska och Svenska skjuls-inrättningar; Folk-karakterens skiljaktighet; Mynt-förhållanden; Land: ts utseen1ic; Naturen af svenska norden; Klimat; Berg-arter; Jern; Rulistenar ch klippras; Jordbruket i södra delen af Sverige; Landets indelning; Sädesodiingen i norra provinserna; Lefnadssättet och sederna i Jemtlani; Öfverflöd af skog och misshushållning dermed; Skogsbrist i andra de!ar af landet; Skogsföröde!se; Skogs-kultur; Boskapsskötse!; Orsakerna till des; otillräcklighet; Rofdjur; Landtfolkets kraft och drift; Adeln och Bondeståndet; Grund-egendom; Densammas indelning; Hemman och lägenheter; Beskattningens olikhet; Frälseegendomarnes skaufribet; Orsakerna dertill; Bondhemmasg nens höga utskylder; Den fattigare folkklassens tillstånd; Dess indening; Jordägare, lorpare, inhysesmän och tjenstehjon ; Städernas beskattning; Förmögenhelens fördelning; Allmän önskan om förändring i skalleväsendet; Landets förhoppning. — ANDRA KAPITLET (sid. 50—94): Resa från Jemtland till Medelpad; Landets ökade jordbruk; Talrikare hemman och kyrkor; Anfall af röfvare; Röfvare i högsta norden; Presterskapets inflytande på fo!kets uppfostran; Dess uppsigt öfver kyrkobesök; Husförhör; Bränvin; Dess förderfliga inflytande på nationen; Öfverhandtagande bruk; Följderna deraf; för jordbruk och boskapsskötsel; Straff för fylleri; Måttlighetsföreningar; Deras följder i Irland; Svenska presterskapets motstånd vid nya förändringar; Nyare idters långsamma spridande i norden; Pressens inflytande; Bildningen hos den bättre delen af landtfölket; Skiijaktighet ji Norrmännens och Svenskarnes karakter; De tre nordiskt germaniska språkens likhet; Likhet med Tyskan; Fransyska och Tyska språkens inflytande; Svenskarnes och Finnarnes språkfärdighet; Barns oriktiga språkundervisning; Tyska språket i svenska norden; Tyska resanie; Svenska städernas utseende; Skeppsbyggeri och fiskfångst vid kusterna; Brobyggnad; Minnesmärken efter upproret i Dalarns och Helsingiand; Fattigdom i bergsdalarne; Erinringar om folkets drägter; Fattigvård; Hvar femte menniska i Sverige är hjelpbehöfvanie; Orsaken till denna utarmning; Brutala scener under dryckenskap; Böndernas tobaksrökande och snusande; Långsammare fortskaffning; Svenska och norrska hästar; Landsvägar; Deras underhåli; Tillspärranle genom grindar; Jordbrukets tilltagande; Första anblicken af löfträd; Ask, lönn och hässel; Geolle; Stadens fabriker; Skeppsfart; Böndernas på landet industri; Handtverkare;Deras skicklighet; Svordomar; Gästvifvaregårdarnes beskaffenhet; Eifkarleby; Resor om hösten; Fara af förkylningar; Klagan öfver skjulsväsendet; Af feseringen inrällade postvagnar; Brist på silfvermynt: Sedar; Bankooch riksgäldsmynt; Landets utseende; Bergsträckningarnes upphörande; Has med halmtak; Barkbröd; Den första eken; Dalclfven; Eifkarleby-fall; Vägen till Danremora; Jorngjuterier; Hammarverk; Österby. — TREDJE KAPITLET (sid. 95—164): Dannemora; den stora grufvan; Dannemoras historia; Grufyans drifvande; Arbetarnes beigenhet; Strid mot natu förhållanden; Vattnets Boch isens örstörelser; Bergverksrält; Bes attning; Prohibitiv-stadgar; Svenska bergshandteringens tillstånd; Metallskatternas Oullkomliga begagnande; Statens häremottagda hinder; Jern-. irbetarne i hytteverken; Jernindustriens förbättring; Valsverk; Mekaniska verkstäder; Dåliga och dyra jernvaror; Resa til Upsala; Rysshat; Orsaken dertill i alla nordiska sikena; Nordiska förbundet; Ungdomens ifver derför; Församling i Upsala; Hindren emot ett sådant förbund; Blick på Tyskland, jemfördt med Sverige; De lägre klassernas, ikeroch bergbrukens belägenhet; Tysk och Skandinavisk rening: Liflighet i Upsal ; Domkyrka; Grafvårdar; Historiska erinringar; Slott; Bibliotek; Universitet; Dotering och inrättning: Studenter: Kyrkans tvång: Preterskapets mörkare äsigler; Söndagens firande; Kyrkoolikt: Öronbikt och messa; Sekter; Läsare; Predikosjuka; Förföljelse emot fritt tänkande män; Pastorater; De andlises antal; Underhåll; Inkomster; Examen; Adjunkter: Skols lärare; Presterskapets organisation, makt och inflytande; Studenternas antal i Upsala och Lund: De studerandes förhå!ande efter folkklasserne; Gymnasier; Elementarskolor; Deras brister; Vetenskapernas tillstånd; Universiteternas ringa understöd; Lagfarenheten; Densammas ånyo uppblom-. strande; Landets förvaltning; Län, fögderier, härader; Landshöfdingar; Fogdar, länsmän, fjerdingsmän; Skrifvar-stalen; Kraten af det sig sjelf styrande foket; Justitie-inrättningar; Härad-rätt, Nämnd; Häradshöfding; Lagmaasrätt; Hof: Linnes alm;