Aftonbladet – 30 april 1845, sida 1

EREMITEN FRÅN GAUTING. Eremiten från Gauting är en högst egen uppenbarelse i vårt förfinade och öfverciviliserade samfund, en man, som ej går krokvägar, står på egna fötter och utan omständigheter säger sin mening så rent ut, att vi aldrig hört maken. Han bryr sig föga om verlden och aktar den ej stort, yttrar sig ej fördelaktigt öfver något kyrkligt eller politiskt parti och skonar ingen; det är honom fullkomligt likgiltigt om man blir ond på honom eller ej, och har skulle skratta åt den, som blefyve riktigt förargad, — Theodor, friherre von Hallberg-Broich, kommendö af Bayerska husorden, storkors af kongl. persiska Soloch Lejon-orden, riddare af kejserl. ryska S: Anne-ordens andra klass och borgare i Aichbach Bayern,, har varit vittne till den galliska rebellio. nen,, d. v. s. den stora statshvälfningen 1789; har hade redan skågg, då man ej hade klingande mynt Frankrike, och betalte sin middag i Frankfurt mer 30,000 francs assignater, som han till denna stunt ej kunnat förgäta, oaktadt han har sina åttatiofen år på nacken. — Gubben är begåfvad med en för undransvärd spänstighet, så väl till kropp som själ och af den knarrighet, det motsägelsebegär, der egensinnighet och tvärhet, hvarmed nästan alla gaml: personer äro bekajade, upptäcker man intet spår ho: honom. Han liknar den gamle öfverallt och ingen städes; vid en ålder, då andra äro trötta af lifve och endast vänta på döden, ströfvar han kring hel verlden; hvarje år griper :han till sin vandringsstaf aldrig hvilar han, och öfverallt finner han sig väl Tör några är sedan begaf han sig till Turkiet, fö! att med egna ögon s5e dess hushållning; han besökt Syrien och Palestina, och for öfver det vida hafve till Afrika, der han färdades uppåt Nilen och genom ströfvade den lybiska öknen på sina åttatioåriga ben Han låter hvarken röfvare, pest eller stormar på haf vet oroa sig, är alltid vid godt mod, och det är honon likgiltigt hvar hans sista timme slår. Hans lefnads