Aftonbladet – 23 april 1845, sida 3

JOE ULHMISANINaAUuSsS 204 lartyg, 1ag0 I Pipol ovh UPPTOG 1-Itades stundligen. j 5— MISsLYCKAD UPPFOSTRAN. Två Sydamerikan Al ska vildar af Botacudstammen ha blifvit öfverlemna: Olde till vetenskaplig undersökning af naturforskarne i: I Jardin des Plantes i Paris. Så snart de lärda herClrarne äro färdige med deras arbete, skola de kopparOlfärgade herrarne återvända till deras fädernesland I Deras långa vistande i Paris har ej ästadsommit nägon märkvärdig förändring i deras naturtillständ. j Man kan vara öfvertygad att dessa Indianer ej skola skrifva några bref från Pariso då de återvända til sina landsmän, ty hela resultatet af deras undervisning inskränker sig till att de lärt sig räkna till fem I men de stå likväl vida framom deras stamförvandter som ej kunna räkna till tre. Nn — -MaACHINER HVARMED KNIFVAR OCH GAFFLAR ål KUNNA EÖRFÄRDIGAS, AP SILFYER QCH ÄFVEN MINDRE SMIn)DIGA METALLER. Allgemeine Zeilung berättar, att .Iman de sednare åren mycket sysselsatt sig med kona istrucrandot af en dylik machin, och att det lyckats (få en sådan i gång i Paris, hvilken likväl endast ji kunde arbeta silfver; — men att en machin, hvara med silfver så väl som andra smidiga metaller kunna hjarbetas till knifvar och gafflar, är nu i gång hos dess . Juppfinnare, herr Fredrich Krupp, egare af en gjut-Istälsfabrik vid Essen i Rhenpreussen. Denna maI chin, hvilken är den enda i Europa, förvandlar val-sadv plåtar till knifvar och gafflar, hvilka ingenting h fattas, utom polityren. Machinen kan dagligen tillr verka 430 dussin knifvar eller gafflar, af a!la dimenh sioner och fasoner, släta och i drifvet arbete. fl — GAMLA MÖBLER I MODERN FA4sON. I Paris Pe tilltar smaken för antika möbler med hva je dag 2 Stora summar betalas för en enda sådan pjes, och er tlegen litteratur har redan bildat sig i detta hänsecenride. I ett af dessa verk läsa vi, att smaken för detta Yislags lyx blifvit importerad till Frankrike utifrån, -Inemligen från England af Walter Scott och frän t Tyskland af Göthe. Ludvig Filip bidrar mycket att hålla detta mod vid makt. Slotten Eu, FontaineI bleau, Versailles, Pau, 0. s. Vv. bevisa hvilket värde han sätter på antika möbler; de finnas der i mängd .loch nya bidrag öka jemt samlingarne. Det mest -) kostbara och storartade i medelåldrens möbelväg ser ri man likväl samladt hos Clunys i Paris. Många af Pariser-träsnidarne, som arbeta i denna väg, hafva -jofta rätt naiva skyltar. På en af dessa ser man föl.Jjande inskription: Ici on fabrique des meubles anI ciens dans le genre le plus moderne. — NYTT BREFBEFORDRINGSSÄTT MED EN HASTIGHET AF OMKRING 43 SVENSKA MIL I TIMMEN. För kort tid sedan har en liten skrift utkommit i Munchen I med titeln: Moyen de transporter les lettres, un Icorps quelconque ne depassant pas un certain poid, avec une vilesse telegraphique de cent tlieuss å Chcure. Författaren, en fransman, som nägra år vistats i Tyskland, vill utföra saken med ett enkelt machineri, bestående af kolossala horisontella hjul, hvilkas yttersta punkter komma i beröring med hvarandra och genom de upprättstående axlarne kunna sättas i så hastig rörelse som helst. Bref eller andra små paketer fästas på periferien, vid den punkt som kommer i beröring med det nästföljande hjulets, hvilket genom en enkel mekanik fattar och på lika sätt fortskaffar dem till det derpå följande. — DET VIDTBERESTA BREFVET. En Sydneytidning berättar, att en dervarande sakförare skref ett bref till en herr John Smith, äfvenledes sakförare och boende i OConnellstreet i Sydney, men addresserade det af misstag till OConnellstreet i London. Smithar finnas väl i mängd i London, men OO Connelis äro deremot rara. I London funnos endast tre personer med namnet Smith, boende i OConnellstreet, hvilka likväl alla vägrade att emottaga brefvet; men då man i Dublin har flere OConnellsstrect, skickade man det dit, troende sig der finna egaren; men äfven der ville ingen sakförande Smith vidkännas det, och det kom tilibaka till London, hvarifrån det blef ätersändt till Sydney, försedt med 47 brefbärares påskrifter, att brefegaren ej stod att finna.) Här upplystes ändtligen misstaget, och den rätte herr : Smith hade nöjet inhändiga det för honom bestämda vidtberesta brefyvet med dess innehåll, bestående af fyra Ett-pund-noter. — VACKRA namn. Paketbåten Victoriav, som den 28 sistl. Mars ankom till Portsmouth från NewYork, medförde elfya nordamerikanska indianer. De tillhöra stammarne O-lib-Way och O-Dean-Wan. Två höfdingar, en qvinna och två barn befinna sig bland detta märkvärdiga ressällskap, och alla äro de ståtliga representanter af folket i Amerikas urskogar. Deras namn klinga ganska poetiskt: Mang-grou-dans (den store hjelten:, Say-Say-gou (hagelbyn), Mish-sheMong (Lejonens konung), A-win-UWewc (åskfågeln), Wam-bud-dick (den hvite renen), ÅAu-nim-muckhurck-um (fåglen som flyger genom haglet), Ke-cheus-sin (den väldiga klippan), Noo-din-noo-Kay (fåglen som leder det svära ovädret), Min-nis-sin-noo (den tappre krigaren), Uh-je-Tuck (Pelikanen), Uhvus-sig-gec-zhig-goo Kway (öfververldens fru). Indinerna hafva gjort den långa resan för att låta se ig för penningar i London, hvilket bevisar att man är spekulatif i urskogarne. — DEN PAssLÖSE MARSKALKEN. Den 92 sistidne Mars anhölls en resvagn vid en af Lyons tullvortar af den der stationerade gensdarmen, som uppnanade de resande att uppvisa deras pass. Den reande herrn, som hade ett par damer med sig i vagen, svarade på anmärkningen: Jag är marskalk Jugeaud och har ej något pass. Vördnadsfullt förde ensdarmen handen till sin hatt, men genmälte: Jag änner er ej,. — Hvad tusan, kamrat, utfor markalken, vet ni ej att det finnes en guvernör i Alier med det namnet? —Jo, nog vet iag det; han ar slagit Marockanerna, svarade-gensdarmen. Det an väl vara möjligt att Di är marskalken; men jag ar order att föra hvarje passlös person till mären, ch jag mäste derföre bedja er att följa mig till hoom. — Damerna funno saken löjlig, men marskalen steg ur, följde gensdarmen, språkade med honom de m tjensten och blef naturligtvis genast försatt i fri-ni! et och ledsagad till sin vagn. . — Hög ånber. I Neuilly vid Paris dog ny-! gen en hr Noäöl de Guersonniegres nära 447 årlne ammal. He