BOEHANDELS-BULLETIN. Bibliothek i Populär Nalurkunnigh Fyrationde häftet. a Hr Z. Haeggström fullföljer med rastlös ver samhet det kostsamma förläggandet af detta st ra verk; det här nämnda häftet, en volym 340 sidor i stor oktaf, med 532 qvartplanche tillhör Bibliothekets andra afdelning, som omfo tar de bekanta Bridgewater-afhandlingarne 0 Guds i skapelsen uppenbarade allmakt, vish och godhet, och innehåller förra delen af Wi LIAM BUCKLANDS: Geologi och Mineralogi, betra tade med hänseende till den naturliga theologien Den kostar, för subskribenter, 3 Rdr 8 sk. bk och för köpare 4 Rdr 36 sk. Om man någ närmare känner hvilka svårigbeler som möta f afsältningen af hvarje bok i ett mera specic ämne, synnerligast om den består af stora delar, : kan man ej annat än förvånas ötver ibärdigheten a utgifva ett helt bibliothek i en enda vetenskaj och framförallt öfver möjligheten alt se ett: dristigt bokhandelsföretag krönt med framgån Denna måste dock här vara gifven; ty utan de hinner ej ett enda verk till hela fyratio dryg volymer. Allmänheten är ej mindre att lyckör ska öfver framgången, än förliggaren sjelf; ho har derigenom efter hand fått tillgång till en sam ling vigtiga upplysningar i ett för hvar och e vigligt och interessant ämne, dem man anna ej utan mångdubbel kostnad skulle nödgas upp söka ur en mängd utländska arbeten på fler språk. Med hänseende till det särskilda föremå et för Bucklands irågavarande skrift, kan ma införa såsom ett märkligt vedermile af bildnings sraden hos en del bland Engelska Högskolan orelater, att en al dessa högvördige infann sig vi srittiska Naturforskaremötlet i York sistlidne som nar, och passade på tillfälle, då den lärda för amlingen besökte gudstjensten en söndag i dom cyrkan, för ätt hålla en predikan emot Geologien åsom en gudlös lära; hvarefter han lät trycka den va predikan. Bekantskapen med Bucklands verl kulle dock kunnat upplysa prelaten, att ingen an un vetenskap är så egnad som geologien att be räfta den naturliga tneologiens dogmer; emedar let just är den, som dels med mathematisk, del: ned inluitif visshet, ädagalägger, att det gafs er id — lika godt för öfrigt huru länge sedan — å intet organiskt väsende skulle kunnat lefv: å jorden, och att det följaktligen äfven funnit: n period inom tiden, då de:sa väsenden upp: ommit första gängen. Om de geologiska upp ickterna varit gjorda innan Emneyklopedistern: