Aftonbladet – 22 april 1845, sida 2

-rabntnaoaazazzznmtttechs-:: tttlHtltltn nnossittnkbt:pDPNPP KK den hedersmannen använder både sina näfvar och sin foto mot det täcka könet; men det trotsar honom, -han får illa spunnet, illa väfdt, illa lagad mat, dåligt smör, och kalfvarn2 strypa sig i båset; det är de satans pigornas skull. Här ser ni åter en rask prestdotter, som i flere år bjelpt mamma med hushållet — det är en liten lunsax, men dugtig att väfva och laga mat. Den goda landtjunkaren fäster sina tankar vid den lilla lunsan; de bli ett par. Här ser pi föreningen. Den ser ut som en blybit, ogenomskinlig och grå — men han håller, han hvarken vittrar eller smälter, eller spricker sönder — det är en seg förening. Den tillskapades och sammanbålles af ett fortfarande intresse alt berga sig,, det är ett hedervärdt bolag, en neutral förening. Här ser ni en ung prest. Jan bar nyss fått en liten komministerslägenhet; det är en mild ande, en menniska, som tror att man kan vara lycklig med lit:t. Här åter är en flicka — den unge presten var fordom informator hos hennes föräldrar, han läste för hennes bröder — redan då höll hon af den gode magistern. Den gode magistern har ej glömt henne, den milda flickan med de blå ögonen, som älskade grönsiskan i buren, blommorna i fönstret och fjärilane som flögo deru anför. Han reser till sitt gamla hem, d n hlla flickan har blifvit stor och vacker, men hon vet det ej sjelf. Då friar presten och säger: jag eger ej mycket mer än ett förnöjsamt sinne, en liten boställsbyggnad och en ren, ärlig föresatts, alt älska min maka i nöd