Aftonbladet – 19 april 1845, sida 2

FRUN UR HOPEN. SKIZZ AF ESBJÖRN. Vid alla brunnar finnas s. k. kotterier. Hvarje småkokett fru, med en man af någon distinktion och ett par beundrare af ingen, vill gerna sätta sig i spetsen för ett kotteri. Hon är tjusande för kotteriets räkning. Hon gör dagligen eröfringståg för att utvidga det. Aldrig ler någon behagligare, aldrig visar någon mera förekommande ett par hvita tandrader, aldrig lyftes och sinkes någon med mera gratie på en mordiskt skakande rapphöna, än en fru, som vill bilda et! kotteri. Qvinnor af ärelystet sinnelag, djerfva, förslagna, tilltagsna, äro vanligen de, som åt detta håll rigta sin verksamhet. Ni anar icke, hvad uppoffringar en sådan fru är i stånd att göra, för att draga er in i sitt kotteri, isynnerhet om den ringaste stråle af utmärkelse, politisk, kommerciell eller litterär, fallit öfver er, isynnerhet om ni till brunnen är ledsagad af de trenne oskäliga djuren, en betjent, en häst och en hund, framför allt, om ni är i stånd att skrifva ett herdaspel på alla utslitna melodier ur Preciosa och Hvita Frun, för att af kotteriet uppföras på fruns nemligen icke den hvitas, födelsedag. Vid Me devi funnos, den brunnstermin, som vår beskrif. ning omfattar, två olika kotterier, som stodo be stämdt fiendtliga emot hvarandra, samt ett tredje det så kallade neutrala kotteriet, som sökte medl: mellan de begge andra och grymt förialades a! begge. Näst att stå raklång på spetsen af obelisken vid Slottsbacken finnes näppeligen någon så kinkig position, som att i krigiska tider vara neutral. Det vanliga är, att neutraliteten brytes af alla de krigförande makterna. Också med all inbördes afundsjuka, all ömsesidig ovilja, allt samvetsgrannt sträfvande att sinsemellan förarga hvarandra, fanns dock en punkt af sympathi, der a Se Aftonbl. M 87 och 88.