Aftonbladet – 16 april 1845, sida 3

non ungeiaragen Ull Ika delar ärit al ladren och jmodren. Isabellas Camerara mayor, den ofta omtalade markisinnan af Santa-Cruz, är ett ganska intagande fruntimmer med ett elegant och utmärkt sätt latt vara, besitter derjemte en bland de spanska frunItimren sällsynt själsbildning och är en af de få stjerUnorna på Madrid-hofvets himmel. Dessa egenskaper Jhar hon att tacka för sitt inflytande öfver drottninllgen. Markisinnan bär ett af Spaniens stoltaste och ;järorikaste historiska namn. Markisen Santa-Cruz, unJ der Philip II, var en förträffäg amiral, som ofta beI segrade Afrikas maurer, och fulländade Portugals erjöfring genom tillintetgörande af Don Antoniosi Frankrike utrustade expedition. Icke han sjeM, utan heriIgen af Medina-Sidonia kommmenderada den stora Jarmådan.. Man påstår att Drottning Isabella ej åtI njatit någon vårdad uppfostran. Hon var inalles tre månader under Olozagas hofmästorliga uppsigt, hvars undervisning inskränkte sig till polisiska saker; under Arguelles tidigare ledning hade hon ej visat sig särdeles läraktig. Vid hofvet anser ran Hennes Maj:t för ombytlig och disimuladar inbunden); ceh äfven benägenheten till små nödfalls-osanningar, så vanlig hosunga flickor, var henne fordom: ej alldeles främmande. Som. bevis härpå anför författaren historien om Olozagas: bekänta onåd, hvarvid ham tar denne statsmans försvar, och framställer homom som ett oTer för. Christina och kamearillan, hvars läraktiga discipel Isabella visat sig vara, liksom hon uppträdt met Es partero med en för hennes älder sällsynt förslagenhet. Boken — som lider af de Nyare engciska resebeskrifvarnes vanliga onda: Cen-värdslös redaktion, som: ej öfverallt undanröjt vid! yftigheter, omsägningar och stilfel — innehåller likväl värdefulla bidrag. till upplysningar om Spanien och dess nyare historia. Ehnruväl den med de dystraste färger skildrar det Eerrliga landets förfall i hvarje statsekonmomiskt hänseende, och deri ser en himmelens straffdom för Spaniens gamla synder i Europa, Mexiko ech Peru, samt till och med den bibliska förbannelsen deröfver gå i fullbordan: Jag vill sätta dem barnen till furstar och de omyndige skola beherrska dem — slutar den likväl med följande ej alldeles hopplösa blick ir-i framtiden. Midt under alla dessa oredor och tvister, och oaktadt dess söners oroliga anda, gör Spanien bestämda och synbara framsteg. Dessa äro väl långsamma och svaga, men de visa sig likväl i alla riktningar. En materiell förbättring utvecklar sig trots politiska hindren, man eftersträfvar ej mer endast den rä nödvändigheten; utan äfven comfort, och faktionernas strider kunna ej hämma tidsandans sträfvande. Nya kommunikationsmedel komma till bestånd, nya vägar anläggas, de gamla förbättras och göras brukbara; mineralier efterletas, och med biträde af engelsk skicklighet och engelska kapitaler, anläggas masugnar och gjuterier; postvagnarnes antal föröker sig; drägliga värdshus uppstå här och der, der man sedan århundraden endast fann usla mulåsnedrifvarekerbergen, och konkurrensen -eggar tiil spekulativa företag vid de mest befarna landsvägarne. Skeppstimmermannens. verksamhet låter åter höra sig och Guadalquivir göres segelbar ända tillCordova. Lyckligtvis blandar regeringen sig ej i dessa företag; städernas Ajuntamientos och provinsstyrelserna göra deremot på de flesta ställen ett redligt och väl användt bruk af samhällenas inkomstor. Nya associaner uppstå för att bearbeta gifvande bergverk och anlägga fabriker. En förening har bildat sig för utvecklandet af Philippinernas kolonialrikedomar; förbättringar i landtbruket införas äfven; telegraflinier skola upprättas och man sysselsätter sig med. planen till en jernväg. Vi mäla ej här med fantasiens rosenröda färger utan anföra endast fakta, bevisande hvilken mäktig lifskraft der finnes slumrande i detta rike och. som endast behöfver väckelse. Fastän omgifvit af snår och klängväxter, växer likväl folkträdet, och sute inga skurkar i toppen, skulle det åter kraftigt och skönt skjuta i höjden. — THIERS LMISTOIRE DU GONSULAT ET DE LRMpiRE. Tidningen le Constitutionel berättar, att första upplagan af detta arbete, utgörande 410,600exemplar, utkom i Pariserbokhandeln den 15 Sistlidne Mars. och innan kl. 4 på eftermiddagen var hela upplagan medtagen. En annan upplaga, bestående. af öfver 6,000 exemplar, som redan ligger under pressen, skulle utkomma få dagar derefter och, var till större delen abonnerad. — Ölvercensurrätten har lemnat Breslayer Zeitung tryckningstillåtelse för följande ställen: Såsom bevis på huru öfvertygelsen om en förestående statsförfattningsreform då vunnit insteg hos alla folkklasser, må följande tvenne anekdoter anföras: 4:0. Före provinslandtdagens öppnande hade en ljusstöpare vändt sig till ministern för utrikes angelägenheterna med begäran att få lemna lysningsmaterialier till .den illumination som man, förmodade skulle-ega rum till firande af konstitutionsproklamationen! 9:09 Det franska sändebudet hade nyligen erhållit permission att på några veckor begiffa sig till sitt lands bufvudstad; men knappt hade han passerat gränsen förr än han möttes af en kurir från Paris, som medförde befallning för honom, att genast begifva sig till sin post i Berlin, då. en konstitution der skulle proidameras. Han återkom dit för ett par dagar sedan, utan att ha sett Paris!! — VINTERN, I WärtembBero. Från. Stuttgart berättas, alt nöden i landet är rästan obeskriflig gerom den ofantliga mängd snö som fallit, och hvilken våller Schwarzwalds innevånare. inspätrade i deras ooningar. Äfven skogens djur lida förfärligt, då de sakna nästan alla näringsmedel. I distriktet Freulenstadt kom en hjort till CA, by och. lät drifva sig in i fäöhuset med boskapen, endast för att erhålla öda; och ett rådjur åtföljde en ora till staden för samma ändamål, och lät der fänga sig. — BLIXTENS INVERKAN PÅ EN ELBATRISK TELEGRAF. Under ett häftigt åskväder, i Baltimore indrogo de vid den elektriska telegrafen anställde tjenstemännen skyndsamt de galvaniska batterierna och inställde teegratens operationer, för att undvika olyckshändelse, som kunde blifva en följd af molnens urladdning, medan blixten, som drog sig till kopparkonduktöerna, hämmade verkningen af de galvaniska batteiernas urladdning och afbröt telegrafens verksamhet. Men sedan man aflägsnat de galvaniska batterierna, ortfor blixten att utöfva en bestämd verkamhet på de ledande jerntrådarne, och telegrafen opererade alldeles på samma sätt, som om han genom batterierna blifvit satt i verksamhet för att öfverföra underrättelser. — FaeviILLETONRÖFVAREN. Hr R., så berättar franska tidningarne, var för kort tid sedan sysselsatt sr Af Atte NA : p LL a