Samma DeEiOopp. mere OM SVIKS OVARN. Hr häradshöfdingen Ribbing har begärt rum för en ytterligare skrift rörande detta förut i A. B. vidrörda ämne. Denna skrift medddelas här nedan, dervid Redaktionen, för att ej behöfva upptaga vissa anmärkningar, serskildt bifogadt några noter. Redaktionen anser sig för öfrigt blott i anledning af den förmodan, som deri framskymtar, som skulle Red. af något rätthafveri eller annan subjektif orsak hafva velat se förhållandet å hr häradshöfdingens sida i den tvetydigaste dagern, böra nämna att denna förmodan är ett misstag. Red. har alitid ansett hr häradshöfding Ribbing, på grund af sin bekantskap med honom under riksdagarne, för en till sin politiska karakter redbar, aktningsvärd och fosterländskt sinnad man, och det har derföre ifrån början varit vär lifliga önskan, att hr häradshöfdingen skulle kunna skingra de tvifvelsmål, som framkallades genom de i riksdagsmannen Johan Samueissons skrift vidrörda förhållanden. Att vi efter den första förklaringen ännu framställde vissa omständigheter såsom dunkla och erfordrande ytterligare förklaring, var ocksä ingalunda en följd af några afsigter hos Red. att låta en skucga obehörigt qvardröja på hr häradshöfdingen; de frågor vi framställde till ytterligare besvarande gjordes af många andra, och hr häradshöfdingen bör derföre i vår tanka ieke vara missnöjd att hafva fått en anledning till ingifvande af ytterligare upplysningar. Att åter ifrån början vägra offentliggörandet af riksdagsmannens skrift hade tjenat till ingenting, emedan den nog hade letat sig väg till nägon annan tidning med tillhörande kommentarier om Aftonbladets partiskhet för sina politiska vänner o. s. v. Den insända skriften följer: Till Redaktionen af Aftonbladet. Sedan tit. emot ett enskildt bolag för ett allmännyttigt företag och emot mig såsom dess ombudsman, råkat att göra förhastade och ogrundade framställningar, såsom att ett beslut af kompromissrätt föregålt ett häradsrättens, churu det varit tvärtom m. m. dylikt, 4) och dessutom begagnat skymfliga uttryck, så har, efter det jag uppdagat Red. irriga slutsatser, den likväl, för att icke synas hafva haft i allo orätt, uppfunnit ett par anmärkningar om oförsigtighet och ogrannlagenhet; men då äfven häremot ställdes sannfärdiga bevis, 2) (se bilag. till mitt anförande i Aftonbladet Jv 74), så synes Red., bringad i trängmål om vidare skäl till anmärkningar, icke hafva funnit annat stöd för dessa, än att i sitt blad aftrycka ett inspektor Sjöbergs bref, hvaraf innehållet, så vidt det rörer saken, vitsordar hvad jag anfört, och återstoden deraf således endast kan anses för Aftonbladet användbart 5). På Red:s framställning i anledning af den presterade borgen, om min mening vore att återbära något af statsmedlen, får jag härmedelst förklara, det jag icke anser tiden vara inne, att tillkännagifva hvad bolaget skulle fatta för besiut i afseende på återbäring, till mer elier mindre del, af det lyftade anslaget, i fall kompromissariernes qvarnflyttningsprojekt skulle komma till stånd och i nåder godkännas, möijeligen, och som jag äfven i min första förklaring antydde, på ett sätt att icke återbäring komme i fråga. För att bespara kompromissarierne besvär med den upplysning Red. äskar om tiden när beslutet fattades att bilda kompromissrätt, får jag tillkännagifva, att det skedde, innan häradsrätten afkunnade sitt utslag, men att kompromissarierne, så som förut är anfördt, icke sammanträdde förr än efteråt, och var det endast, medelst detta beslut, hvarigenom utsigt öppnades att få bibehålla qvarnen, som baron Adlerbeths ombud kunde förmås, att åtnöja sig med den såsom för läg öfverklagade värderingssumman 414,675 rdr, hvarförutan hela företaget strandat. Tit. frågar ytterligare: Så att herr häradshöfdingen verkligen tror, att Regeringen skulle till äfventyrs lägga sig emot en förändring, som kostade staten en mindre ersättning? Ja herr Redaktör, om Regeringen till äfventyrs ansåge företaget derigenom blifva mindre väl utfördt. Föreskriften att bolaget ej får frångå arbetsplanen utan Kongl. Maj:ts nåd. bifall, förutsätter möjeligheten af ett afslag. Red:s Itillkännagifna tro, att Regeringen blott skall se på 1) Det torde observeras, att den förmodan härom, som låg i Aftonbladets första anmärkningar i anledning af Johannes Samuelssons skrift, var fullkomligt ursäktlig, emedan förhållandet ej syntes af dä befintliga handlingar. Hr häradshöfdingen täckes ju nu i alla fall sjelf nämna, att kompromissen var beslutad innan häradsrätten meddelade sitt utslag. 12) Red. har aldrig dragit i betänkande att erkänna ett verkligt misstag, men att begära ett sådant erkännande utan fullt skäl, torde väl vara för mycket. Det måste ursäktas, att vi icke kunne anse för fullt bevis, hvad som i de sednast meddelade handlingarna härom infördes och angick en annan omständighet, utan ännu måste fortfara i besagde anmärkning. 3) Hr Sjöbergs bref var bilagdt Johannes Samuelssons skrift till styrelsen för vägoch vattenbyggnader. Det utgjorde en handling, som måste af Red. anses till en viss grad öfvertygande, då deri ej nämndes ett ord om den större, utan endast om den mindre summan. Red. uteslöt det likväl