Aftonbladet – 7 april 1845, sida 2

al Grefvarne von Platen, Cronhjelm, von Axelsil son m. fl., förföllo. STOCKHOLM. Den tyska snällposten, som väntades i Fredags, ankom först i går, och medförde en dags sednare underrättelser från Paris och Hamburg, än sista j ordinarie posten. l FRANKRIKE. Det enda märkliga från detta land är borättelsen om en försoning emellan de båda politiske antagonisterne Guizot och Thiers, hvilken, ehuru j, älventyrlig den låter, dock gifves med så många detaljer att man ej synes kunna betvifla, att nå-. gonting i den vägen förefallit. TLångfredags-afton hade furstinnan Iiewen en soirt för sina mera intima bekanta, bland andra Guizot, som säges hos denna politiska dame dels hemta, dels usteraj, sina idker. Bland andra gäster infann sig äfvon, Thiers. Man trängde sig omkring honom och prisade hans sednast utkomna verk, V Histoire du! consulat et de Vempire. Helt oförmodadt steg. Guizot upp, gick rakt på Tbiers, som han annars sedan flere år undvikit, och gorde honom en kompliment för hans bok. )Hvad som deri mest behagar mig — sade Guizot — är den moderation, med hvilken ni öfverallt bedömmer Frankrikes förhållanden till de utländska makterna., Thiers yttrade nu, att hans ställning som partiman i sednaste tiden tvungit honom att underkasta sig följderna af en passionfull och systematisk opposition, men han hade alltid g ort det med motvilja. Jag har också alltid hyst för mycken högaktning för eder — svarade Guizot — och. ansett eder alltör snillrik, för alt göra eder solidariskt ansvarig för oppositionens felsteg. Furstinnan Liewen, som bemärkte den vändning samtalet tagit, närmade sig nu de båda notabiliteterne, och lad2 deras händ: er i hvarandra, under anmärkning att hon hoppades efter de nästa valen ofta se dem tillsamman på hennes soircter. Nu kommo de båda i ytterligare samtal om sakernas ställning, och försonades med hvarandra. Man tror att allt detta skett på konungens tillställning, och att földen blir att Thiers ingår i ministören, så snart den nuvarande Deputeradekammaren blifvit upplöst och de nya valen försiggålt. 4 SPANTEN. Peputeradekammaren har nu ändtigen gifvit efter för enkedro:tningens och Roms intriger, och fattat det beslutet, alt de ännu oförsålda kyrkogodsen skola återställas åt presterskapet. Rösterna stodo 426 emot 46. Detta är dn största jseger reaktionen vunnit sedan Ferdinands död. (En påflig nuntius väntas med första till Madrid, för att försegla försoningen cmellan romerska iprestligan och de nuvarande maktegande i Spanien. TYSKLAND. Konungen i Preussen har förklarat, att han icke imnar lägga ringa hinder i vägen för de nya katholska församlingarne, emedan han finner dem fullkomligt hålla sig inom den krisna frihetens gränser. Presten Czersky och en del af föreståndarne för den nya katholska församlingen i Schneidemöhl hade ankommit till Berlin, på vägen till kyrkomötet i L ip Universitetet i Berlin har protesterat emot miInistern Eichorns förfogande, att ställa privatidocenterne under ett slags andlig polis-uppsigt. Från Posen berättas, att man i en fora, som Tlinnehöll fastager, upptäckt flere sådane fulla med vapen i stället !ör vin, såsom de för bålla. Dessa vapen skola bafva varit ämnade att insmuglas till Polen och kommo från Frankrike loch Belgien. Mången anser alltsammans för en saga. IREKLAND. Deputeradekammaren har med 82 röster emot 6 Ibeviliat ministeren en begärd kredit af 5,045,420 drakmer, och senaten har gillat beslutet. Ta ; BLICK TILLBAKA. q Veckan har varit orolig. Vi tala icke så mycket om stridigheterna inom Stånden, ty de äro i I viss min beräknade vid konstruktionen af den stora, svenska statsmachinen. Sverige är nemligen en demokrati, tempererad genom ståndssplittsIring. 57 Reg.-formen lägger i Rikets Ständers händer makten, att, då det lyster dem, såsom terI men lyder, göra all styrelse omöjlig. Neka ; Ständerna sammanbhålligt anslag, så äga de ett I fruktansvärdt öfvertag öfver den andra statsmakten. Men lagstiftaren förutsåg utan tvifvel, att ISvea Rikes Ständer, i kraft af isgrå häfd, aldrig I skulle blifva sammanhålliga; han visste, att kung, ligheten alltid, till sin säkerhet, kunde räkna på ståndssplitet. ; I Men stridens ande har äfven fattat det täcka könet. Tidningarne ha öfversvämmat af berätamazonlig batalj i Skeppar Carls j gränd. Här hade nålarne blifvit, af fyra syjung? I frur, utbytta mot naglarne, de mun!ra visorna vid arbetet mot härropet i striden. Det var en CSS ENE NR ESA ONE ASKA TEE SADE TREE