Aftonbladet – 1 april 1845, sida 3

LANDSORTS-NYHETER. Sundsvall den 27 Mars. Den 42 dennes inträffade den sorgliga händelsen att torparesonen Nils Nilsson i Borgsjö och Östernäset afhände sig lifvet medelst dränkning i den ofvanföre Borgsjö-sjön befintliga forsson. Den afliine skulle i år läsa sin nattvardsläsning, och för detta ändamål hade han bort i likhet med de öfrige läsebarnen inom församlingen ä nämnde dag för första gången infinna s:g i Prestgården. Anledningen hvarföre han i stället tog det nämnda förtviflade steget är okändt. Man hade endast anmärkt att han var blödig till sinnes, och s5lunda måI hända fällt modet vid tanken på den förestående läsningen. (ÅA. 0. Sk.) Gefle den 23 Mars. Vårens glada, efterlängtade budbärare, Lärkan, lärer i går i närheten af staden hafva låtit höra några drillar. Väderleken fortfar ock vårlik, och vinterföret är efter vägarna skadadt; dock släpar man sig ännu fram på vinterKörredskap. (G. EL. T) Upsala den 28 Mars. Penningebristen är nu äfven inom detta län ovanligt stor, och från flera håll förmäles att kronorestantierne ingå mycket trögt. Vid en spanmåls-auktion i Yfre, Tierps socken, Thorsdagen sistlidne vecka, med kredit till hösten, såldes korn af 4843 års skörd till det oerhörda priset af 40 Rdr bko, Korn af 41344 till 7, och potatis till 4 Rdr bko tunnan. I saknad af penningar, måiste krediten anlitas till hvad pris som helst. (C.) Westerås den 27 Mars. Enligt Kronofogdarnes till Konungens befailningsbafvande-insände rapporter, hava under sistlidet år utom skallgäng följande rofdjur inom länet blifvit dödade, nemligen 8 vargar, 24 loar, 346 räfvar, 23 örnar och 84 hökar. — En natt under Påskhelgen har en arrestant å Stadshushäktet härstädes, förmedelst hängning befriat sig ifrån allt vidare -ansvar vid verldslig rätt. Calmar den 26 Mars. Den 42 dennes hittades arbetskarlen Jaen Andersson i Uråka liggande död på en insjö i Väländebo. Man tror att han frusit ibjel. — Bonden Peter Jonsson från Slagerstad på Öland har natten emellan den 44 och 42 dennes ibjelfrusit under hemresan härifrån staden. Han fanns dagen derpå liggande död på knä i sitt åkdon. — Likaså har fattighjonet Lisa Landmark från norra Qvinneby frusit ihjel under hemvägen från Tröslunda by. Hon hittades död nära Ebbelunda grind. — Nämndemannen Olof Persson i stora Huit, af Algutsrums socken, har den 42 dennes funnits död vid sjöstranden utanför Runbecks by. — Samma dag hafva bonden Jonas Persson och skräddaren Anders Svensson i Ginsättra blifvit funnit liggande döde ett stycke bortom Färjdstaden, samt bonden Lars Andersson från Eriksöre utanför Runsbäcks by. Alla dessa förmodas hafva ibjeifrusit under hemresan härifrån staden. (C.-BL.) Borås den 27 Mars. Omkring klockan 2 på natten till förliden Långfredag uppväcktes stadens innevånare genom larmskott, hvilka tillkännagåfvo au vådeld inom staden utbrustit. Uti en liten byggnad, tillhörig arbetskarlen Bernt Svensson, hade elden kommit lös på vinden.samt uppbrände huset till en hbetydlig del, innan den lyckligtvis hann aut.blifya släct Vid sedermera hållen undersökning har någon upplysning huru vådelden uppkommit, ej kunnat erhållas. — Natten till: Långfredagen den 21 dennes, har den olycka timat, att Manhuset å komministerbostället Friared i Berghems Pastorat hedbrunnit, dervid Hr komministern B, L, Bergendabl med hustru och 3 barn, på det sätt undkommo lågorna, aut de begåfvo sig ut genom ett fönster, -utan att räddning af det ringaste var möjlig. Den bedröfliga händelse har jemnyväl inträffat, att Hr komministerns syster, sedan hon genom ett vindskammarfönster utkastat sitt 4 års gamla barn, blef, tillika med en piga, inne. bränd. (B. T.) ee Helsingborg den 27 Mars. Under sydvestlig vind och stark 57ang Storm började isen i sundet att : gar hastigt upptryfa. och kom de på isen ännu vandrande att fortare än vanligt påskynda sina steg mot land. Sedan i förrgår har ingcn slädåkande vågat sig öfver. Farten till fots fortfor deremot hela gärdagen, fastän under de sednare dagarne flera större och mindre vindyvak bildats på den allmänna farvägen, i hvilka några personer råkat nedplumpa, men ur hvilka de åter blifvit lyckligen upphjelpte, Det säges