Aftonbladet – 22 mars 1845, sida 3

Rn kate a 2 linse, hvarföre Lancashiresmidet bör utfalla lättare -Jän det tysksmidda jernet, så, ehuru fremmande saken torde vara för mängden af tidningsläsare tror jag mig böra försöka uppdraga några andr: I distinktiva karakterer för de båda smidessätten län dem Hr af U. uppgifvit och hvilka jag be.Itviflar göra tillfyllest. Icke är det såsom herr a! -1U. synes antaga, härdens täckta eller slutna be, Iskaffenhet, som förändrar det deri bedrifne smide Ifrån Tysksmide till så kalladt Lancashiresmide, helst äfven för Tysksmide på åtskillige ställen beIgagnas slutne eller täckte härdar. tl! Enligt idten för Tyskemidet, så som deti Sver-1ge bedrifves, göres efter föregående brytningar och kok ett färskjern, som fårordentligt nedsmälta eller samla sig på härdbottnen, hvarefter det genast stundom efter afsvalning uppbrytes och omvändes, I för att deraf göra smiältan. : Vid Vallonsmidet, och således äfven vid LE cashiresmidet, sker färskningen medelst idkei (uppbrytningar af det nedsmälta jernet, hvilka uppbrytningar fortsättas, intill dess den på härdbottnen varande slagg bibehåller sig oförändradt hvit och sålunda lemnar eit bevis, alt allt det uppI brutna jernet är genomfärskadt; ty då fi som här, i motsats emot förhållandet vidt or oj r oo vw Nhögsta temperaturen framfi Irå delar, som deri finnas, först (för att begagna lett techniskt uttryck) utsegras och nedåsmälta inInan slaggen .kan erhålla sin rätta beskaffenhet. Principen för färskjernsberedningen är sålunda, såsom ock erfarenheten nogsamt visat, ojemnförligen bättre vid den egen! Vallonsamt Lanj cashiremethoden, än vid Tysksmidet, hvarföre äfven de förra smidessätlen, rält skötte, äro mera egnade att lemna mjukt jern än Tysksmidet. Att Dannemorajernet imediertid ofta blir bårdt, härrör hufvudsakligen från det förträfliga tackjernet, som äfven under smältgörningen och alltid under färskningen nedsmältes. Herr af U:s farhåga, att förskjernets sönderbryt ning i flere delar skulle vid Lancsschiresmidet öka olägenheten af kolens beröring, bekräftas icke af erfarenheten. Den öfvade arbetaren förstär att hälla färskjernet lagom fördeladt, så att blästern öfver allt Nikformigt får blåsa ut, hvaremot .varNigen före delta Tysksmeder vilja hoparbeta färskjernet till en massa, så som i tyskhärden, och just derför få ojemnt jern, emedan den förut omnämnde ulsegringen af de rä delarne ej kan ega rum, om färskjernet är tätt och kompakt. För öfrigt har man mindre att befara af kontakten med koien upputi härden, der blästern är ett agens, som temmeligen väl neutraliserar kolens inverkan. Största olägenheten välla kolen, om de komma i beröring med det nedsmälta färdiga jernet. Blästern bör bilda, så att säga, en skål af stelnad slagg, hvaruti smältan får lägga sig; men att detta är svårt i praktiken med någon säkerhet ästadkomma vete vi, och svårare i samma mån smältan är större eller jernet af mera strängsmält beskaffenhet. Så snart denna omgifning af slagg af en eHer annan anledning på något ställe skadas eller är ofullkomlig, har man der att vänta rätt, stålartadt jern. Jag har påstått och jog vidblifver mint påstående, alt insändaren i JA 8 är skyldig till en alideles origtig och skef framställning, då han säger att jag yrkar puddlingsmethodens införande, säsom vilkor för vår jernhandterings bestånd. Jag trodde mig förut hafva vederlagt denna beskyllning, men då herr af U. ej velat uppfatta mina ord, så anhåller jag att få fästa hvarje annan möjligen intresserad läsares uppmärksamhet vid mine yttranden, så som de i mitt första yttrande i Altonbladet Je 4 förekomma. Mitt resonnement börjar der med antagande af puddilingsmethodens ändamålsenlighet för åstadkommande af jemnt och mjukt jern och slutar med omdömet att försök få afgöra huruvida puddling äfven hos oss bör vinna instegs. Herr af U. drar at mitt fördelaktiga omdöme om puddeljernets qualitet den konlusion, att jag obetingadt anser våre härdar böra ändras till puddelugnar, och detta, oaktadt jag ganska tydligt fästat uppmärksamheten vid puddiingens ekonomiska svårigheter i vissa fall. Så har jag äfven längre ned i samma afhandling (fjerde spalten, första raden) sökt visa fördelen af tiliverkningens reformerande derhän, att man tillvägabragte en särskild beredning af smätstycken, vare sig i härd eller genom puddling, och dercfter under valsar utsträckte desamme. Det tillkommer ej mig att döma huruvida ag varit tydlig, men numera hoppas jag åtminstone ut intet tvifvel i afseende på ordens rälta mening kall vidare uppstå. I afseende på de gjorde citaterna ur Valerii arbete lar jag intet att observera, ty de förlikas rätt väl ned min uppgift ur sinma bok, Traite de la fabrisation du fer principalement en Belgique, Pag. 4921, ler 4,177 kilog. smäitjern uppgifvas såsom vid jernrerket Zone per medium erforderlige för tillverkning f 4000 kilog. valsadt jern af alla dimensioner. Att judälingen vid Gammelkroppa utfaller, som allt mera isar sig, fördelaktigt både i afseende på afbränning ich bränsleåtgång förklaras genom gasugnens använlande, och mäste jag tillika nämna, att allt det Pysksmidesjern, jag haft tillfålle i Gasvällugn proera, befunnits i aiscende på homogenitet högst opåitligt, ehuru vid dess beredning synnerlig omsorg Nlifvit använd. Mitt tvifvel att kunna få någon nda Tysksmälta, som består profyet i vällugnen, är äledos oförminskadt. Jag trodde det skulle varit obehöfligt anmärka, tt uttrycket jordskötte privilegier är elt trycktel; stället för svårskötte privilegier. Under fast föresats att ej vidare besvära med nåon vidare athandling i dessa ämnen, siutar jag meå len önskan, att hvar och en, som deruti finner sig nieresserad, må sjelf granska förhållandena, ty hvaren vägar jag eller bör någon annan räkna på att ans erfaresihet skall såsom beyis antagas. Migiskalar det visserligen icke om andre bruksägare vidnNifva sitt Tysksmide och förkasta bäde Lancashirech puddelmethoden, samt valsverk, men jag har ned hägkomst deraf, att min fordna verksamhet i genskap af jernkontorets tjensteman utgjort deni mortliga låiralanarmrsan mms KA ants