— 4,021,3583: således öfverskjutande tillgångar utgörande reseryfonden 4,365,664. Enligt en kongl. statskontorets nyssnämnde utlåtande bilagd specifik förteckning, utgjorde de öfverskjutande, bland reservfonden oriktigt beräknade, til!gångar 1,032,081. Om nu således från ofvanstående, af revisorerne kalkulerade, belopp 4,365,664: afdrages nyssnämnde, oriktigt till grundfonden hänförde, nettotillgäng 4,032,084; återstå rdr 3,333,582, eller den summa, som statskontorets, af specifik förteckning åtföljda. utredning framställer säsom reservfondens verkliga belopp vid 4844 års slut, bestående af följande hufvudsummor, nemligen: Tillgång bko 5,376,897; skuld —92,043,345; öfverskjutande tillgång, som visar reservfondens belopp 5,5353,582. Enligt utsk. mening bör från sistnämnde saldobelopp 3,333,582: än vidare afdragas det i samma kalkyl uppförde värdet af behållne inventarier, med 49,738; hvarefter återstå 3,520,844, hvilken summa utsk. anser närmast öfverensstämma med den så hallade grundeller reserv(ondens belopp vid 4844 års utgang. Tilivaron af en reservfond synes tydligast derigenom, att statsverket kan ombesörja de löpande utgifterne för de 4 å 5 första månaderne af äret, oaktadt en stör del utaf föregående årets skatter ej börjar inflyta förr, än efter Maj månads ingång, i följd hvaraf fonden i sjelfva verket utgör ett rörelsekapital för statsverket, som dymedelst befrias från den besvärliga åtgärden att utfärda assignationer, såsom i åtskilliga andra länder eger rum. Enligt utsk. tanka, är det imedlertid hvarken principenligt eller med ordning och redighet öfverensstämmande, att uti oftaberörde fond inräknas fastigheter, inventarier med mera dylikt, som ej kan realiseras för bestridande af löpande statsutgifter, och hvilket i alla fall utgör blott en ringa del af hvad svenska statsverket eger. I betraktande häraf, och på grund af innehället i revisorernes berättelse och statskontorets utlätande, hemtar utsk. skäl för det tillstyrkande, att R. St. måtte hos K. M. anhålla om befallning till statskontoret, att, för vinnande af en hastig och klar öfversigt, låta i rikshufvudboken för år 4844 och de följande åren inrätta ett serskilt conto, deruti upptagas de delar afreseryvfonden, hvilka utgöra ett verkligt förlagskapital för statsverket, såsom kontanta behållningar, spanmål, innestående uppbörd, m. m., hvaremot den icke rörliga delen, t. ex. fastigheter, inventarier m. m., må uteslutas. Enligt gällande föreskrifter, skola värden å de under hvarje verks vård hörande fastigheter m. m. uti dess räkenskaper upptagas; och ehuru det gifves en mängd af sådane kronans tillhörigheter, t. ex. skepp, förråder, utredningspersedlar 0. s. V., å hvilka värdena med deras förändring genom afgång och tillkomst svårligen kunna med full tillförlitlighet redovisas, likväl, och då det skulle både i statistiskt och annat hänseende vara serdeles vigtigt, att hafva nägon kännedom om allt hvad kronan verkligen eger, har utsk., i sammanhang med sitt ofvan gifna tillsiyrkande, derjemte föreslagit att R. St. tillika ville hos K. M. hemställa, att, så framt K. M. pröfvar sådant kunna, utan allt för stora olägenheter och kostnader, verkställas, vederbörande verk och inrättningar måtte anbefallas att, hvar för sig, upprätta förteckningar, der säådane ej redan finnas, hvaruti, jemte approximativa värden, upptagas de kronans tillhörigheter i fast och lös egendom, hvarje verk och inrättning vårdar och omhänder har, samt att dessa förteckningar derefter mätte summariskt sammanföras i en enda liggare, hvilken hvarje tionde år bör undergå nödig komplettering, för att i statskontoret, vid förefallande behof, vara tillgänglig. — —— — —— — Af de utskottsbetänkanden, som i Bondestlåndets plenum sistl. måndag förekommo, voro följande de vigtigaste: Lagutskottets betänkande JV 82, i anledning af väckta motioner om förändring af lagens stadganden rörande testamentsfriheten och gåfva med varm hand, blef, uppå hemställan af förre talmannen Anders Eriksson och David Andersson, återremitteradt, på de skäl som finnas utvecklade i hr Thorns reservation, och med de anmärkningar som under diskussionen af Carl Gustaf Bruhn m. fl. mot betänkandet afgålvos. Samma utskotts betänkande JV 87, i anledning af väckta motioner angående konkurslagstiftningen, blef äfvenledes återremitteradt, enligt yrkande af Petter Claesson, Rutberg, Carl Gustaf Bruhn, Nils Strindlund, Nils Persson, Ola Jeppsson och f. talmannen Anders Eriksson. Samma utskotts betänkande JF 88, angående förändring af 8 i 9 kap. handelsbalken samt 2 af kongl. förordningen d. 98 Juni 4798, bifölls, efter en kort diskussion, i hvilken Nils Persson, Nils Strindlund och Ola Jeppsson deltogo. Emot samma utskotts be änkande JM 94, tillstyrkande en författning angående förmånsrätt för förskott, lemnadt på varor, som blifvit till försäljning emoitagna, framställdes anmärkningar af Carl Gustaf Bruhn och Nils Persson, med hvilka FE os Ti) svan