Aftonbladet – 17 mars 1845, sida 4

(Insändt.) National-Museer. Nyttan af offentliga samlingar säväl såsom undervisningsoch bildningsmedei, som i egenskap. af väckelsemedel för lem, som ännu icke känt ett dylikt behof, är så allmänt erkändt, att insändaren anser öfverflödigt att här mer än antyda den. Behofvet af rymligare lokaier för en mängd allmänna samlingar, som finnas i hufvudstaden, är ock tillräck igt ådagalagdt. Detta allt oaktadt hotas frågan om ett Naiional-Museum att stadna vid en from önskan. Som uns. dock tycker sig inse de hufvudsakliga bindren för framgängen af detta företag, anser han sig pligtig att uppgifva dem jemte ett eget projekt — dock utan ansprak på ofelbarhet — att mahända fullständigare och dock iättare vinna ändamå:et. Hufvudsakliga inkasten emot Statsutskouets afgilna förslag anser ins, vara fö!jande: 4) Förslaget synes ins. i så måtto ofullständigt, som det helt och häl.et förbisett, att statens Naturhistoriska Samlingar äfven sakna erforderligt utrymme, och att dessa ä ven ega rätt till plats i värt Nationa.-Museum — om ett sådant nödvändigt skall uppbyggas. Det är likväl bekant, all nämnde sedermera kallade Naturhistoriska Riksmuseum är en skänk af Kongl. Vetenskapsakademiens ledamöter och andra enskilde personer till staten; men att dessa vidlyftiga samlingar ännu hysas i denna akademies hus. Medledsnad har ins. fatt höra hurusom plats redan saknas att der uppställa en stor mängd redan anskaffade naturhistoriska föremål, och att säledes brist, på rum är ett hufvudsakligt hinder för ytteriigare komplettering af dessa samlingar, som annars snart skulle komma aw räknas bland de utmärktaste i sitt s:ag. Denna akademi lärer ock ganska väl pehötva sina rum för andra ändamål. — Frågas nu billigt: Borde icke staten, innan den uppbygger elt palats för sina öfriga samlingar, först tänka på alt sjelf hysa dessa hos en privat-association deponerade, då de hos de enskilde sakna tillräckligt rum och hindra dem i deras sträfvande för allmänt vä:? ) Skulle man likväl vilja inrymma äfven dessa samlingar i det föreslagna National-Museum, så blefve dock företaget än svårare af skäl, som straxt skola ådagaläggas. s 2) Det ifrågavarande National-Museum, som naturligtvis måste vara Wlitaget i tillräckligt stor skala, för att icke isom allt för kort tidrymd biifva uppfyldt, måste, äfven tan aut hysa de naturhistoriska samlingarne, upptaga en ganska betyd:ig areal, serdeles som man ej bör bygga det för högt, för alt icke göra det för obeqvämt att besöka, och derjemte ligga någorlunda fritt och ej allt för aflägset; med ett ord, for ena sadan kolossal byggnad torde näppeligen finnas någon passande plats. 3) Man bör ej hänga allt på en spik; i händelse alltsammaus skulle blilva Jågornas rof, lärer intet brandstods-: boiag kunna ersätta denna national-födust. 4) Någon antydning rörande styrelsen af detta NationalMuseum lianes icke i Statsutskottets förstag. Man har således alt befara, att det kommer ait under en president skö tas af statens tjenstemän, i hvi ket fall man ej har att vänta sig något fördelaktigt resultat. Huru en sådan samling kotes al den derföre iatresserade enskilde korporationen at nämnde Naturhistoriska Riksmuseum, hvars tillvexl vackt allmän beundran. 3) Slutligen torde största hindret emot ifrågavarande nationa!verk, med anspråk au vara en värdig bild af nationens biidning, ligga deri, att bland de Svenska konstidkarub sjelfve for närvarande näppsligen någon lärer finnas, åt hvilkea nationen skulle kunna anförtro ett så vigtligt uppdrag, som uppbyggandet af ett Museum, som, skallbära naticneas namn, utan alt riskera at få ett national-spektakel; och aw vända sig till en u länning vore väl föga nationelt. — Om arkitekturens framsteg och närvarande tillstånd i Sverige torde man bäst kunna öfvertyga sig, då man, för att ej behöfva gå så långt tillbaka som till den store Tessins verk, allenast jemförer t. ex. Adolf Fedriks kyrka och Vetenskapsakademiens hus från något äldre tider med Carl Johans kyrka och Brunkebergshotellet från nyaste tider. På anförde grunder anser sig ins. böra hemställa till dem, som skola besluta öfver eller eljest intressera sig för denna fråga, om det icke vore större skäl att inköpa och aptera flere passande smärre lokaler eller uppföra nya mindre byggnader, i likhet med de flesta utländska museer, t. ex. eWw Konst-Museum, eu Historiskt Museum; ett Naturhistoriskt Museum samt ett Bibliothek. . Som ins. är öfvertygad, att dessa smärre Museer, med i proportion miadre pretention, skulle bättre uppfy!la ändamålet — äfven derigenom, att de lättare kunde utvidgas i mån af behof — utan att vid första anläggningen kosta tillsammans så mycket som den föreslagna jettebyggnaden, har ban anselt sig viga försöket att anställa detta kontraförslag till vederbörandes besvarande. ) Ins. kan ej afhålla sig ifrån, alt här offentligen förebrå modren Svea, för det hon alhid så stjutmoderligt behandlat sina velenskapsidkande söner, och kan ej nog förunåra sig deröfver, att, det oaktadt, ett så betydligt antal bland dem höjt sig till stjernor af första Tangen på vetandets himmel. Icke nog dermed, att dessa hennes rätta barn nödgas försaka mer än mycket under utyvecklingen af det Jjus, som de sedermera spridt öfver hela den civiliserade verlden, hon har icke en gång skaffat eller ens tänkt på atl anskaffa en fristad åt de aister de, efter nästan alla tänkbara uppoffringar, från de aflägsnaste länder hemsändt till deras otacksamma mor. Desse män synas nu med skäl vara för stolta för att. tigga hennt derom. EERO ESTATE SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER: 1 år inträ aAamArnveAATrI Mellan da oixaskader hafva ci