Aftonbladet – 14 mars 1845, sida 3

Idrar oss att enskildt ogilla de medel konung Ibrukade för vinnande af sitt ändamål. , Berättelsen är för det mesta grundad på biskt I Wallqvists Dagbok), och på åtskilliga af det e Tterlemnade papper, från Konungens egen han leller hans närmaste omgilning, som nu börj I blifva en allt rikare, en allt mera begagnad käl I för vår historia om dessa tider. Det öfriga i detta häfte består af recensione främst af prof. Schlyters Corpus juris Sueo-Goti rum antiqui Vol. VI (hvarvid ref. får tillfälle a uppträda som ett slags medlare i en polemik mellan Schlyter och Nordström i frågan om Bi kerätterna); vidare al: Berggrens arabiska lex kon, Johanssons började öfversällning af Odyssee Iqne!ls öfvers. af Matters De tre sista århur dradenas sedliga och politiska läror,, m. m. Hä tet slutar med akademiska notiser från Upsal Christiania och Helsingfors. Häftet XXI, det sista för 4844, meddelar sh tet af professor Wingqvists historiska afbandlin om 4789 års riksdag. Säkert skall ingen läsar taga del af denna lilla politiska uppsats, uta tillfredsställelse öfver de dagrar, som en akade misk lärare kastatöfver så intressanta och i fler fall ömtåliga förhållanden. — Derefter meddelz i öfversättning Några betraktelser öfver de Danska national-karakterem, af conferens-råde Oersted (i Dansk Ugeskrift, 44: 85.) — MHäfte recensionsafdelning omtalar följande utkomna böc ker: Nationalhushållningslärans grundsatser, af ä Rau; Grunderna för astronomien, af Arago, öf vers. al Ullgren; Bidrag til Norges historie af Jac Aall; Norges Konstitutionshistorie af Henr. Wer geland; 4:e uppl. af Forssells Statistik öfver Sveri ge; 53:e del. 4:a afdeln. af Konung Gustaf III:s ef terlemnade papper, utg. af E. G. Geijer; 5:e de af Svenske siare och skalder, af Atterbom; Sam lade dikter af Joh. Nybom; hvarjemte följer et af Hr Böttiger författadt Tilläggo rörande Eri! XIV:s visa. Häftet XXIH, som är M 4 för år 1843, bör jar med ett poem af Bötlliger, kalladt Italia Det ryktbara landet framställes här personifie radt såsom en stolt mö,, hvilken sofver nat och dag; dock få vi den trösten, att hon är e död, hon sofver blott. Under sn sömn dröm mer hon: hon drömmer om Napoleon, hon dröm mer om Eugtne,. Längre fram blir hon half vaken, och ser då en syn, hvaruti förekomme: en yngling, Italias hämnare, manande henne at stå upp och spänna före sin triumfvagn. Denn söderns räddare och hämnare, denne yngling hälften man, framställes såsom en ättling a Eugene, kommande från norden. Den artighet skalden med denna allegori velat säga en hö; personlighet, är påtaglig, om ock i en not emot sagd. IIr Böttigers kända talang för versifikatior förnekar sig icke, och med nöje anföra vi såson prof den vackra slutstrofen, der Italia skildra: fullt vaken och uppstånden från sitt läger: Hon Iefyer. — Snart den dag skal gry Då hon ej är trälinna mer, Då våldets hot, då vapnens gny Ej henne bäfvan ger; 3å hon skall sitta på sin thron, Mot sina hvita alper stödd Och samla kring sig en nation Med kraft, ej änn förblödd. Än finns ett Rom på jordens ring, Som räknar slägt med krigets gud, Dess örnar kunna flyga kring Annu med segerbud. Förrn storm, som nu kring verlden far, Till ro har lagt sin vinge ner; Var viss, Italia vaknat har, Hon sfver icke mer. En politiskt historisk afhandling af R. M. Bo wallius: Bidrag tull yttranderättens historia Sverige under envåldstiden, innehåller en berät: telse om det bedröfliga tillstånd, hvari en af folkets dyrbaraste rättigheter befunnit sig, särdele: under Carl XI och XH, tills den genom 480S års statshvälfning i och med tryckfriheten kar sägas till någon egentligare mån i Sverige hafva blifvit införd. Förföljelserna mot riksdagsmanner från Askersund, Olof Recf, år 1680; emot. ledamoten af Presteståndet, Es. Gran, år 4682; emo! landshöfding And. Liljehök, samma år; emot friherre Hugo Hamilton år 1714, m. fl. äro lifligt tecknade; och man läser icke om sådant utan stort deltagande. Förf. kunde hafva utsträckt yttranderättens historia till tiden efter 4809, då han säkert äfven här träffat exempel på martyrer i den väg han skildrat, t. ex. riksdagsmannen Ozelberg, flere andre att förtiga. — Häftet upptages i öfrigt af ett betydligt antal recensioner, såsom af: Carlens Handbok i Lagfarenheten; Legenden om Theophilus, på isländska, utgifven af en enselsman (Hr Ge. Web. Dasent) i Stockholm; Flores och Blanzeflores kärleksdikt; Dieterichs Runexikon (på tyska); Skolrevisionens berättelse; Knorrings Språkforskningar; Öhmans Latinska språkära; v. Brauns Carolina; Kullbergs Skizzer från utlandet; Bötligers Auserwählte Gedichte (öfvers. MM U. W. Dieterich). sas nnnd (Insändt.) NÅGRA ORD OM VATTENHEMTNING VID ELDSVÅDOR. I en tidpunkt, när man egnar så mycken offentlig ch enskild uppmärksamhet åt hufvudstadens nattbeakning och andra frågor, som afse medborgares trygget till person och egendom, torde icke synas alldeNa vm AöAAR AA a a