Aftonbladet – 13 mars 1845, sida 1

EGOISTEN. (EN HÄNDELSE UNDER NAPOLEONS FÄLTTÅG TILL MOSKWA. AF WILHELM BLUMENHAGEN. Slaget vid Dennewitz var slutadt och utgån gen deraf hade lemnat ett nytt bevis på att Na poleons gyllene örnar icke längre voro segergudinnans älsklingstecken. Berlin jublade; stads och landtbor strömmade ut från murar och hyddor, för att deltaga i. det allmänna segerjublet och den tappre marskalk Neys besegrade legio ner, delade i tvenne kolonner, flydde mot Elbströmmen, för att upphinna och finna skydd ho: den orubblige fältherrns hufvudkorps. Den korta Septemberdagen lemnade redan him: len, och natten bredde sin slöja öfver de blo diga fälten, då en kavalleriofficer red tvärs öfver ett gropigt, afmejadt kornfält. Sjelf utmattad. ådref han med tryckning af sporrarna och utrok på ett välljudande, ehuru främmande språk, sir häst, som var nära att stupa af trötthet. På han: uniform kunde man se, att han tillhörde der franska härens gröna dragoner. Det regemente vid hvilket han-tjenåde, hade, under Guillemi not, varit behjelpligt vid stormningen af den preus siska centern, hvarigenom Tysklands fiender si när vunnit segern; men vid Borstels ankomst vid de tyska och svenska hjelptruppernas an marsch, hade Fransmännen nödgats fly, och der unge mannen, hvarom vi tala, hade blifvit in trängd bland de flyende hoparne och sedermer: skiljd från sitt regemente. Mera fruktande fån genskapens smälek, än döden, hade han slagit si; igenom en pulk blodtörstiga kossacker, hade se dan, då han förlorat flodvägens gynnsamma rigt